Småbarnsbibliotek i ögonhöjd – Norrvikens bibliotek

Den ena handlar om Norrvikens bibliotek i Sollentuna kommun. Biblioteket var tidigare ett integrerat bibliotek. Så valde skolan att inte förnya samarbetsavtalet. Ur allmänhetens perspektiv var biblioteket mer känt som ett skolbibliotek än ett öppet folkbibliotek.För att göra det mer angeläget för de boende i området valde personalen att profilera sig som ett ”småbarnsbibliotek i ögonhöjd”. I den lilla skriften ”Norrvikens bibliotek – ett småbarnsbibliotek i ögonhöjd” presenteras projektets bakgrund, om erfarenheterna från projekttiden och lite praktiska tips t ex hur det är att jobba med fokusgrupper.

Verksamhet kring barn, mångkultur och bibliotek i Flemingsberg

Den andra skriften handlar om Flemingsbergs bibliotek, ett ”vanligt” bibliotek i ett mångkulturellt område i Huddinge kommun – ”Flemingsbergs bibliotek – i ständig utveckling”. Lena skriver i den inledande texten: ”Utveckling är nödvändig för att en verksamhet ska upplevas som angelägen och vara efterfrågad och inte bli obsolet och åsidosatt. Det är utvecklingsarbetet inom barnbiblioteksverksamheten på Flemingsbergs bibliotek som står i fokus för denna studie”. Kanske kan studien inspirera till utveckling av språkstimulerande arbete, bidra till en fördjupad diskussion om biblioteksarbete i mångspråkiga områden och bli utgångspunkt för jämförande studier.

Båda skrifterna finns som pdf-fil på regionbibliotekets webbsida att ladda ner – http://regionbiblioteket.se .

Inspirerande läsning! // Therese Emilsson, Länsbibliotek Sydost

Statens medieråd och Svensk Biblioteksförening har tillsammans tagit initiativ till en mindre webbenkät kring barns favoritsajter. Webbenkäten har riktats direkt till barn och unga i åldern 7–14 år med frågan: vilka är dina favoritsajter? Det har kommit in knappt 300 svar under perioden november 2011 till januari 2012. Frågan har varit öppen och barnen har fått ange sina favoritsajter utan närmare specifikation.

Populärast är enligt denna undersökning Youtube och Facebook. Småspel som man kan spela direkt på Internet som spela.se och spelo.se finns också med i toppen av listan.

Därefter kommer SVT:s webbar med SVT Play, arkiv och givetvis Bolibompa.

Klippdockor på nätet som Moviestarplanet  och Gosupermodel har många som favoriter. Målgruppen är helt klart tjejer.

”Google” är det också många som har svarat.

Så här skriver Medierådet på sina sida om Vilka sajter hänger barnen på:

“Bibliotekarier är en viktig målgrupp i arbetet för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare via vuxna och professionella i deras närhet. Statens medieråd kommer därför att fortsätta samarbetet med Svensk Biblioteksföreningen under 2012 med mål att ta fram ett materialpaket kring barn, internet och bibliotek och i ett andra steg arbeta för att föra ut detta med hjälp av olika utbildningsinsatser. Är det viktigt för bibliotekarier att känna till vad barn gör på nätet? Varför ska de ägna sig åt detta?”

Ja – varför ska vi det? Eller snarare – varför inte? – vad tycker du???!!!

// Pia Malmberg-Kronvall

(Arbetsgruppen Det unga internet på Biblioteksföreningen består av Pia Borrman, Regionbibliotek Stockholm, Katarina Dorbell, Barnens bibliotek, Kultur i Väst, Ida Eriksson, Vaggeryd, Lena Jonsson, Borås stadsbibliotek, Hanna Lidström, Eskilstuna stadsbibliotek, Amanda Stenberg, TioTretton, Kulturhuset Stockholm)

Bolla är en nationell webbplats om barn- och ungdomskultur som ges ut av Kulturrådet.

Bolla riktar sig till vuxna som arbetar med barn- och ungdomskultur:

• Pedagoger – till exempel lärare, förskollärare, skolbibliotekarier
• Tjänstemän – till exempel kultursekreterare och konsulenter
• Utövare/upphovsmän – till exempel skådespelare, koreografer och författare

Bolla vill inspirera genom att visa goda exempel på barn- och ungdomsprojekt inom olika konstområden, samt förmedla nyheter och aktuell forskning om barn- och ungdomskultur.

Bolla vill sprida kunskap om olika arbetssätt som främjar barns och ungas delaktighet och möjligheter till eget skapande.

Ett nationellt komplement till denna vår projektblogg ;-)

Metoder och praktiskt arbete på Kummelsnäs förskola i Nacka

Ett annat sätt att inspireras och utvecklas är att ta del av de många goda exempel som finns i olika verksamheter kring barn. Vi kan lära genom våra egna nätverk med barnbiblioteksfolk, fortbildningsdagar, litteratur om barn och bibliotek.

Men vi kan också lära genom att titta utanför biblioteken! Gunvor Persson och Jessica Wallin på Kummelsnäs förskola i Nacka kommun har jobbat med projektet “Ska vi läsa en bok? Från bokprojekt till bokutgivning” (länk till artikel). Barngruppen bestod vid starten av 16 barn i ålder 1-3 år. Inspiration och start var bibliotekarien Lena Kjersén Edman. På vanligt vis brukade man gå till biblioteket regelbundet för att låna böcker. Projektet innebar att man utvecklade både metoder och miljö kring böcker och läsning på förskolan.

Förskolan hade flera läsgrupper för barnen. Man hade till och med boksamtal med dessa små barn! Hela projektet dokumenterades för varje barn och detta blev till ett slags böcker som barnen kunde dela med sig av till andra barn och till sina familjer.

Vad kan ett bibliotek lära av ett sånt här projekt?

Vi kan bygga samarbeten med förskolorna på flera sätt. Vi kan ta till oss deras tankar kring att bygga bra läsmiljöer – och bygga dem på våra bibliotek. Vi kan erbjuda biblioteket som ett galleri där förskolan får ställa ut barnens böcker. På så sätt kan barnens familjer, släkt, vänner, grannar ta del av vad barnen upplever och lär sig på sin förskola. Och biblioteken möta en del nya användare. Vinna-vinna-koncept, inte sant?

Vi sökte även projektmedel från Kungliga biblioteket för kompetensutveckling för samma breddseminarier. Det blev högsta betyg för ansökan, summan ansågs modest och området viktigt men…… efter flera diskussioner kom man fram till att ett projekt som Barn och Unga Futurum.kom inte låg inom Kungliga bibliotekets område… Tja. Vi lyfte frågan hos dem i alla fall. Och visst kan vi återkomma med nya ansökningar…

2012 års aktiviteter

Vi håller just nu på och upphandlar kompetensutveckling kring barnkonventionen. Förra veckan filmades en föreläsning med Lena Lundgren kring barns delaktighet och bibliotekens perspektiv på barn. Barnbibliotekarier i våra 3 län förbereder sig som bäst på att ge “genrekunskap” till sina kollegor – vilka bilderböcker är mest populära och spännande nuförtiden, goda exempel på högläsningsböcker, vad är viktigt att tänka på när man ska ge tips på bästa börja-läsa-böckerna?

Futurum.kom och breddseminarier

April 2012 (vecka 16) är det dags för den kluster-kampanj som vänder sig till Småbarnsföräldern. Marknadsföring är ett löfte. Därför måste all personal som kan tänkas möta barn, unga, småbarnsföräldrar ha en grundkunskap om barn och unga i vid bemärkelse. Det är också därför som vi arrangerar våra breddseminarier på 5 olika platser i länen. Bibliotekscheferna har lovat att “en majoritet av all bibliotekspersonal” ska kunna delta vid ett av dessa breddseminarier.På så sätt samverkar och stöttar våra 2 projekt varandra, Futurum.kom och Barn & Unga Futurum.kom.

Här är datum och platser (med reservation för ev förändringar)

Fredag 9 mars Olofström

Onsdag 14 mars Karlskrona

Tisdag 20 mars Emmaboda

Måndag 26 mars Oskarshamn

Torsdag 12 april Växjö

Anmälan görs via Kurser & konferenser på Regionförbundet i Kalmar läns webb.

Gummifabriken är ett projekt i Värnamo  som kommer att samla campus, bibliotek, biostad, teatersalong, näringslivscentrum hörsalar och lokaler för programverksamhet i byggnader som tidigare var industri. Kommuninvånarna får tillgång till utbildning, högskolans databaser och studenterna får tillgång till ett kulturutbud.

Det bibliotek man planerar är inte ett barnbibliotek – det är ett ungt bibliotek. Delaktighet måste vara ett ledord när man vill jobba fram detta.

Kommunen har runt 33 000 invånare. Hela satsningen kommer att kosta 337 miljoner. Politikerna ser det som ett sätt för en kommun av Värnamos storlek att överleva. Kulturen ses som ett viktigt dragplåster för att rekrytera ex läkare, andra akademiker och övriga personalkategorier som behövs i både kommunala och privata verksamheter.

Stort fokus har lagts på att Gummifabriken ska vara ett kulturcentrum för barn och unga. Bibliotekets barnavdelning kommer att vara ett skyltfönster ut mot gatan. Läs mer här

se föreläsningen i sin helhet via denna länk i Adobe connect.

Medierådets undersökning “Småungar och medier 2010″ visar att idag är debutåldern för internet cirka 4 år. Men till skillnad från äldre barn och ungdomar kan de små barnen ännu inte chatta eller kommunicera på sociala sajter. Deras användning är enklare och bygger mer på lek, bilder och knapptryck; att spela enkla spel och att titta på videoklipp, t.ex. på Youtube eller bolibompa.se.
En av de intressanta resultaten är att små pojkar och flickor använder medier på ett betydligt mer likartat sätt än vad de gör högre upp i åldrarna.  Könsskillnaderna blir då alltmer påtagliga, inte minst när det gäller datorspelande.
Rapporten tar också upp hur föräldrarna tänker kring sina barns allt mer medietäta uppväxt och vilken roll de själva har i allt detta. Många av dem som nu har små barn började själva använda digitala medier under uppväxten. Hur förhåller sig biblioteken till detta? Gör vi det? Vad missar vi om vi inte arbetar aktivt och strategiskt med den frågan?

Bolibompa och läsfrämjande – och biblioteken?

Hur gör vi för att gifta ihop läsfrämjande, bibliotek och Bolibompa? Nog skulle väl kommunal “public service” (biblioteket!) kunna få ta en lite ruta på statliga public service’s utmärkta och av barn mycket använda arena Bolibompa på webben? Vem ska ta ansvar och initiativ för att det ska bli verklighet?!

Och fram tills dess – hur jobbar man på biblioteken med webbsidor som har barn, deras föräldrar eller lärare som målgrupp? // Pia Malmberg-Kronvall

PS. Leken! Barn leker fortfarande! Runt 80 % av sin fria tid!

Biblioteken, resurserna, barn och unga
Barn är ungefär en femtedel av vår befolkning när man räknar på individer från 0-17 år. Detta gäller både för riket och för våra län (18-20 %). Barn och unga står för minst hälften av alla utlån när det gäller böcker, tidningar, tidskrifter. Bokbestånd för barn och unga ligger på runt en tredjedel av det totala bokbeståndet. Bibliotekens aktiviteter riktar sig till tre fjärdedelar till barn och unga. En femtedel av personalen arbetar med bibliotekens verksamheter för barn och unga.

Barn och unga är prioriterade målgrupper

Det står så i bibliotekslagen. Undrar om det finns en biblioteksplan, kulturplan, läsfrämjandeplan där det inte står så? Visar senaste folkbiblioteksstatistiken att det är så? Eller inte?

Hur kan vi mäta att vi verkligen prioriterar barn och unga? Nu när det nu står i nationella, regionala och lokala styrdokument.

Kvantitet och kvalitet
Statistik är statistik. Siffror och kvantitet. Kvaliteten då – hur mäter man den? Tja, det är väl ett forskningsområde som heter duga, mycket att fördjupa sig i som dessutom kräver omfattande resurser och tid. Kvantitetsmått kan dock på sitt sätt ge ingångar och fingervisningar till frågor kring kvalité.

Hur ska man exempelvis se på att procenttalet för andelen personal som arbetar med barn och unga ligger jämförelsevis lågt om man jämför utlåning och aktiviteter till samma målgrupp? Lånar barnböcker ut sig själva? Är den personal som arbetar med barn och unga så supereffektiva till självutplåningens gräns att de hinner med ”allt” trots små resurser? Har barn och unga inga kvalitetskrav?

Eller beror det helt enkelt på att det är lättare att nå målgrupperna barn och unga? Genom förskola, skola, fritids och för att de har mer fritid än vuxna? Krävs det faktiskt mer insatser och resurser för att nå målgruppen vuxna? Andra metoder? Annat utbud?

Nu till (de preliminära) siffrorna

Antal anställda (del- och heltid)
Blekinge 101 personer, 18 % män, andel biblioteksassistenter och övrig personal 41 %. 29 % arbetar med verksamheter för barn och unga.
Kalmar län 187 personer, 13 % män, andel biblioteksassistenter och övrig personal 51 %. 18 % arbetar med verksamheter för barn och unga.
Kronobergs län 145 personer, 12 % män, andel biblioteksassistenter och övrig personal 42 %. 12 % arbetar med verksamheter för barn och unga.
Procenttal för riket i genomsnitt: 16 % män, andel biblioteksassistenter och övrig personal 45 %. 19 % arbetar med verksamheter för barn och unga.

Andel av totalt antal av aktiviteter på inom bibliotek med barn och unga som målgrupp
Riket 68 %
Blekinge län 82 % (högst siffra inom ”sångstund”)
Kalmar län 72 % (högst siffra inom ”författarbesök”)
Kronobergs län 74 % (högsta siffror inom musik och teater)

Andel utlån till barn och unga av bibliotekets totala utlån av böcker, tidningar, tidskrifter
Riket 48 %
Blekinge län 55 %
Kalmar län 51 %
Kronobergs län 57 %

Andel av bokbeståndet som är till barn och unga
Riket 33 %
Blekinge län 38 %
Kalmar län 31 % (en kommun har ej redovisat utlån för facklitteratur)
Kronobergs län 37 %

Nyförvärv – procent av totala beståndet
Riket 5,9 %
Blekinge län 4,6 %
Kalmar län 5,0 %
Kronobergs län 5,1 %

Av nyförvärven går i genomsnitt 7 % till skönlitteratur för barn och unga. När det gäller facklitteratur är rikssiffran 7,2 %. Vår region ligger lägre där med 3,3-5,5 %.

// Pia Malmberg-Kronvall

Förändringsarbete: En definition

Den syn på förändringsarbete som fortsättningsvis presenteras överensstämmer i stort med den tolkning som UB 2000 (Utvecklingsgruppen för bibliotek år 2000, ledningsgrupp för det förändringsarbete som bedrivs under rubriken Kamp mot de räta linjernas tyranni) gjort, och som innebär att:

• allt utvecklings- och förändringsarbete i grunden är övergripande för såväl barn- som vuxenverksamheten och
• det handlar om förmedling till låntagaren och på låntagarens villkor. I fortsättningen är här ”låntagare” lika med ”kund”

Inre marknadsföring

Det handlar sammanfattningsvis om att göra biblioteksmiljön mer attraktiv och tilltalande för kunden, att vidga bibliotekens kontaktytor utåt, mot omvärlden. Här brukar man tala om inre marknadsföring: att visa upp det vi faktiskt redan har, göra det vi redan gör, fast mycket bättre – ur kundens synvinkel. Här brukar man också tala om inre uppsökande verksamhet d v s att vi verkligen tar oss an dem som gör sig mödan att besöka oss – ”kunden främst”. Genom en sådan anda och ett sådant arbetssätt åstadkommer vi den bästa marknadsföringen. Varje kund, sa man i Hagfors en gång, skall känna sig som en oljeshejk på inköpsrunda i London.

Det är i detta perspektiv vi ska se verksamheter som ”tonårshörna”, ”oas”, ”kulturkvart” eller vad vi nu väljer att kalla det. Det är i detta perspektiv vi måste lära oss att exponera våra media bättre och magasinera, eller bättre: gallra det inaktiva beståndet.

Flexibel inköpspolitik

Det är i detta perspektiv vi måste göra vår inköpspolitik mycket mer flexibel och efterfrågestyrd (inte minst vad gäller inköp av de grottbjörnar och törnfåglar som efterfrågas av våra yngre vuxenlåntagare). En verksamhet med en sådan inriktning kräver förankring hos politikerna, något vi lär få eftersom det handlar om en effektivisering av verksamheten inom befintliga ramar.

Gränsöverskridande

Som nämndes ovan gäller denna inriktning hela biblioteksverksamheten, inte bara den traditionella verksamhet som bedrivs bland barn och ungdom. Detta ställer också krav på länsbibliotekets fortbildning, som i större utsträckning än tidigare bör vara stadie- och gränsöverskridande. Det handlar om att riva ev gränser mellan barn- och vuxenverksamhet och se verksamheten som en helhet.

Övergripande handlingsmål

Därför är det lämpligt med två, tre övergripande handlingsmål för varje kommun som prioriteras och där krafterna läggs och som alla inom systemet tar konsekvenserna av och arbetar för (exemplet Kalmar).

Konkreta delmål

Den traditionella barn- och ungdomsverksamheten är för folkbibliotekens del väl upp- arbetad, inte minst vad gäller arbetet bland förskole-, låg- och mellanstadiebarn. Här ska man i stort behålla den verksamhet man redan har, men också självklart göra en utvärderande översyn, lägga till och dra ifrån – justera. Sedan får man så gott det går bryta ner verksamheten i mindre delar och formulera mycket konkreta handlingsmål / delmål.

// Lars Johansson 1989 10 10 - eller är det skrivet idag. Vad tror du?
Fortsättning följer!