Har ALLA fått barnkompetens – en utvärdering av projektet?

Pia Holgersson som driver företaget Velopia har fått uppdraget att utvärdera vårt projekt. I uppdraget ingick att göra en utvärdering i pappersformat och en mer av populärversion via rörliga bilder. Uppdraget är nu slutfört! Utvärderingen i tryckt form finns att tillgå här. Filmen går att avnjutas här nedan.

Det kommer även dels att skrivas en projektredovisning för hela projektet som skickas till Statens Kulturråd och dels en presentation av hela projektet i mer av en publik version. En kortversion av filmen (ca 10 min) kommer också att tas fram. 

Vad säger utvärderingen om projektet? Har alla fått barnkompetens som var ett av inledande syften?

En webbenkät skickades ut till totalt 322 personer representerande olika personalkategorier såsom chef/enhetsansvarig, barnbibliotekarie, bibliotekarie utan särskilt ansvar för barn- och ungafrågor samt annan bibliotekspersonal. Enkäten har öppnats 266 gånger. 188 personer har startat dialogen och 162 personer fullföljde den. Det betyder 50 % svarsfrekvens beräknad på fullföljda. Enkäten skickades ut 2014-06-17 och stängdes 2014-08-19. Tre påminnelser 2014-06-26, 2014-08-06 och 2014-08-12.

19 chefer, 41 barnbibliotekarier, 70 bibliotekarier utan särskilt ansvar för barn- och ungafrågor samt 58 st annan bibliotekspersonal har svarat på webbenkäten. Pia Holgersson har även genomfört 10 filmade intervjuer med styrgrupp, projektledning, deltagande bibliotekarier och bibliotekschefer, vars svar finns med dels i filmen och dels som en del i utvärderingsmaterialet samt 8 filmade intervjuer med barn från Tillingeskolan i Timmernabben samt en fokusgrupp på Växjö bibliotek.

I rapportens sammanfattning:

Ett viktigt mål med projektet ”Barn, unga, bibliotek futurum.kom” har varit att alla på biblioteken, inte bara de som har ett uttalat ansvar att jobba med barn och unga, ska känna att de har fått ökad kunskap om målgruppen. 52 % av samtliga respondenter upplever att de har fått ökad kunskap om barn och unga vilket innebär att detta mål till stor del är uppfyllt. Många fler har nu kunskap om FNs barnkonvention, förståelse för hur barn och unga har det idag och kan se på sitt bibliotek lite mer ur ett barn- ungdomsperspektiv.

Projektet har också gett en starkare förankring av barnperspektivet hos alla biblioteksanställda, 48 % anser sig ha fått bättre verktyg och förståelse i bemötandet med barn och unga i olika situationer.

34 % anser att projektet har påverkat arbetet med den lokala biblioteksplanen så att det framgår att barn och unga är prioriterade. Nästan lika många dvs. 27 % har svarat ”vet ej” på den frågan, vilket troligtvis beror på att inte alla jobbar direkt utan mer indirekt med den lokala biblioteksplanen. Av cheferna, så har däremot så många som 53 % svarat att de anser att projektet har påverkat arbetet med den lokala biblioteksplanen, vilket ju är ett gott betyg ifrån dem.

Samtliga bibliotekschefer har fått upp ögonen för barnperspektivet och alla anser dessutom att projektet hjälpt till att lyfta fram bibliotekens arbete med barn och unga internt. De flesta tycker även att projektet har lyft fram bibliotekens arbete med barn och unga externt.

Barnbibliotekarierna har fått ökad status och bättre självförtroende när de ser vilket värde de tillför verksamheten och efter att ha blivit prioriterade och synliggjorda i projektet.

Barn, unga, bibliotek futurum.kom har jobbat mycket med barns delaktighet utifrån FNs barnkonvention. Genom att barn- och ungdomar har fått vara delaktiga i de dialoger som har förts i samband med etapp tre ”Disajnprojektet”, har de fått känna att det här är mitt bibliotek och jag kan och får vara med och påverka.

En viktig del i projektet har varit att titta i bibliotekets fysiska miljö och ifrågasätta t ex hur lätt det är att hitta in till bibliotekets barnavdelning. Ett av uppdragen för deltagarna var att när de kom hem ifrån första kursdagen ta på sig knäskydden, börja från entrén och titta på sin biblioteksmiljö. Är det en inbjudande miljö? Finns det en mysig hörna? Finns det ett häftigt ”häng”? Denna konkreta insats har skapat en ökad medvetenhet hos hela personalen om hur biblioteket ser ut med barns ögon och det gav idéer på att vissa saker kan justeras med ganska små medel. En positiv bieffekt av disajndelen i projektet har också varit att deltagarna fått idéer ifrån andra bibliotek genom det utbyte som har skett vid konferenser och andra sammankomster och via den gemensamma dropboxen.

Vilka lärdomar drar vi av projektet?

Bättre förankring. Styrgruppen borde kommit in i ett tidigare skede för att kunna jobba mer med förankring och med att få med sig alla chefer på upplägget.

Mer personal och framförallt någon som kunde ansvara för att förverkliga det som projektet kom fram till på respektive bibliotek hade varit bra. Styrgruppen eller andra utsedda personer skulle kanske haft fem bibliotek var för att coacha och följa upp. Vardagen tar vid och det är lätt att hemläxor blir liggande och engagemang falnar.

Vad kommer att hända när projektet är slut?

Ändringar på barn- och ungdomsavdelningar i 16 bibliotek 16 av 25 kommuner var med i slutfasen av projektet och de har lovat genom ett ”letter of intent” som oftast har skrivits under av bibliotekschefen, att de ska göra allt för att genomföra det som konsulten och fokusgrupperna kommer fram till.

En av grunderna med projektet var att man skulle titta på vilket sätt barn är behandlade i biblioteksplaner och på våra bibliotek och hur man kan jobba för att få in mer av barn och unga i biblioteksplanerna. Projektet har gjort en stark insats men kanske inte nått ända fram. Denna process borde fortsätta. De flesta bibliotek kommer ju att revidera eller skriva ny biblioteksplan inom tre år och då bör man kunna få in mer konkret i planen hur man ska jobba mot målgruppen i och med att den är prioriterad. Man bör också kunna sätta upp mål som är mätbara för att barnperspektivet ska få en bättre förankring och att man ska kunna visa vad som faktiskt är gjort.

Den sista delen i projektet, den sk disajndelen, där man har haft fokusgrupper med barn som har fått tänka till om sitt bibliotek, är något som upplevts mycket positivt hos både barn och vuxna. Den metoden borde man kunna jobba mer med fortsättningsvis, för att skapa ömsesidig förståelse och delaktighet.

Vad har varit det allra bästa med projektet?

”Det bästa tycker jag har varit vårt engagemang. Vi har haft stora möten där vi bjudit in 60-70% av personal som har deltagit i de här kompetensdagarna.”

”Jag tror det gav en aha upplevelse att ALL personal skulle gå på denna kompetensutveckling. ”

”Det bästa har nog varit att vi har fått ökad förståelse för hur barn och unga har det idag. Vi har jobbat en del med det digitala, eftersom barn och unga kanske är mer digitala än vad personalen är idag.”

”Vi har också fått lite perspektiv på, och tittat på hur barnbibliotekarierollen har utvecklats, hur den har startats och hur rollen måste utvecklas för att möta barn som växer upp i en annan miljö än vad vi är vana vid. Viktigt att man anpassar sig till den målgrupp man jobbar i.”

”Att man har återerövrat kulturen i bibliotekarieyrket och vågat gå utanför de traditionella biblioteksramarna. Det finns ett sug efter detta. Yrket grundar sig i en gammal folkbildningstradition där kultur och information gått hand i hand och viss allmän kultur berikar det här yrket och det har varit ganska tydligt i det här projektet att man börjat lägga tonvikt på det och jag är tacksam för det.”.

 

 

 

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: