Uppsamlingsheat för Disajnprojektet

!cid_7839E338-C379-4A9A-ABC8-14689FFF974D Onsdagen den 11 juni var det dags för vår inredare Jeanette Treble-Read att presentera sina intryck från besöken och mötet med personal och fokusgrupper, sina tankar och idéer. En inte helt lätt uppgift utifrån 16 olika objekt.

Det kan konstateras att samtliga objekt både är väldigt olika i fråga om storlek och bibliotekens ålder (vissa har inte renoverats sedan 70-talet), men även väldigt lika vad gäller innehåll, såsom allt för många bokhyllor i förhållande till ytan, datorbord med central placering och få sittplatser. Ett problem på de små biblioteken är när småbarnsföräldrarna kommer med sina barnvagnar som ofta innehåller diverse nödvändigheter att ha nära till hands, plus att de är stöldbegärliga, så alla vill ha dem inom synhåll. Var gör man av dem? Specifik ungdomsavdelning finns oftast inte alls. Någon ur en fokusgrupp hade uttryckt ”Vad jag tycker om ungdomsavdelningen? Visste inte ens att det fanns en sådan!”

!cid_9DB785B4-F1ED-4D41-8C88-8FFCC33D2931Fokusgrupperna har över lag fungerat bra och kreativiteten har flödat bland de deltagande. Man slås av barnens både vilda fantasier, men även genomtänkta och kloka tankar. I Emmaboda framkom en idé om att ”göra hål i golvet och fylla det med saltvatten, ur vilket man därefter sedan kan fiska skrot som man kan göra nya grejer av”.  I Oskarshamn ville barnen ha lianer, en fotbollsplan och en hängmatta. I Älmhult ville någon ta in naturen i entrén. Hur omsätter man dessa tankar?

Det är viktigt med förankring och att barnen känner att de verkligen får vara med och påverka. I Timmernabben fick fokusgruppen presentera sina idéer för resten av skolan och för de lokala skolpolitikerna. Ett bra tänk.

Jeanette har bollat med stort och smått. I Växjö ligger avdelningarna för barn och för unga helt fel. Flytta ut barnavdelningen alldeles intill entrén, så den syns utifrån och lägg ungdomsavdelningen i samma huskropp, där tidningsläsarna finns idag, var det djärva förslaget. ”Går inte”, sa de närvarande från Växjö. Arkitektens hand vilar fortfarande över bygget! De nya bibliotek som byggs idag är ofta byggen där arkitekten råder och där estetiken är viktigare än funktionen. Här råder ljus, luft och rymd. Men vems är smaken? I Hultsfred önskade sig ungdomarna ett mörkt murrigt bibliotek med många böcker – en Harry Potter-miljö!

IMAG0628[1]Många är hyllorna på biblioteken, men vart finns det plats för kreativiteten? På VIP-aftonen i Tingsryd, satt såväl barn som föräldrar och skapade fram sina önskemiljöer. Vart finns ytan diskbänk där man kan blanda färger, spilla ner lite och få plats att tänka stort!

Ett intressant konstaterande är att de stationära datorerna har börjat att spela ut sin roll. De stora skrymmande datorborden har ofta fått en central placering i biblioteken. De nya små portabla elektroniska verktygen, behöver nya miljöer – små bord och/eller mjuka fåtöljer och trådlöst internet. Katalogdatorerna kan idag hänga på en hyllgavel och tar inte alls samma plats som tidigare. Det är kanske här vi kan hitta ytan för mys eller för ungdomshäng!

!cid_AE814D5A-6D1F-4EAE-873B-F48DCDD8692BInom två veckor kommer de färdiga förslagen att skickas ut till biblioteken och vi ser verkligen fram emot att se dem, och se vad som kan realiseras redan under hösten.

Följande kan väl sammanfatta dagen:

  • Galet och konstruktivt
  • Mys
  • Kryp in/upp/ned
  • Kunna ligga på golvet
  • Färger
  • Belysning
  • Identifikation
  • Små smarta lösningar
  • Rum i rummet
  • Färre datorbord och bokhyllor
  • Plats för kreativitet
  • Spänd förväntan på slutresultatet!
Annonser

”Barnen i planerna” – hur prioriterar vi barnen i biblioteksplanerna? Sammanfattning av en seminariedag

IMG_0512Alla kommuner prioriterar barn och unga men det är inte alltid att detta uttrycks i de biblioteksplaner som antagits politiskt. 

Detta går att inledningsvis läsa i den skrift som Kungliga biblioteket sammanställt, som är en analys av landets biblioteksplaner. Skriften heter ”Barnen i planerna” och utkom 2012. Ytterligare en skrift ”Nyckeltal 1.0” har publiceras 2013 och handlar om hur man kan använda sig av nyckeltal kopplat till biblioteksplanen.

Skriftsammanställare och tillika dagens – 28 november, Växjö stadsbibliotek – huvudtalare är Cecilia Ranemo, utredare vid avdelningen Samordning och utveckling på Kungliga biblioteket. Cecilias uppdrag är Sveriges officiella biblioteksstatistik. Hon ingår även i expertgruppen för Utvärdering och kvalitetsutveckling och jobbar med att följa upp hur folkbibliotekens biblioteksplaner utformats och använts.

Åtta av tio kommuner i landet har en politiskt antagen biblioteksplan. I princip samtliga av dessa står att barn och unga är en prioriterad målgrupp. I majoriteten av biblioteksplanerna nämns barnkonventionen och bibliotekslagen, men de är inte kopplade till den egna verksamheten. De dagliga insatserna finns inte med. Barn i behov av särskilt stöd finns inte med. Barn med annat modersmål än svenska har helt glömts bort. Biblioteksplanen är heller inte kopplad till andra kommunala planer – och är oftast en folkbiblioteksplan. ”Hur prioriterade kan barnen vara, om de inte finns med i planerna?”, säger Cecilia Ranemo kritiskt.

En biblioteksplan måste vara uppföljningsbar och ska innehålla mål som ska kunna följas upp med nyckeltal. För att kunna höja verksamheten måste det finnas en cykel – ”den röda tråden”.

  1. Plan
  2. Arbete
  3. Uppföljning
  4. Eventuell utvecklingsinsats
  5. Eventuell planrevidering

Resurserna måste räcka till om man vill åstadkomma en förbättring. Bra att kunna gå in i statistiken och jämföra sig med kommuner med samma storlek och inte grannkommunen.

Konstruktiv kritik och många bra tips och rekommendationer presenteras av Cecilia under förmiddagen. Ppt-bilder bifogas separat till de som deltog under dagen.

Om man säger sig prioritera barn och unga som målgrupp, måste man också kunna jämföra sig med sig själv, att sätta den egna budgeten för barn och unga i förhållande till den egna totala budgeten, medieinköpen och antalet personal som jobbar med barn och unga i relation till det totala antalet.

Under eftermiddagen förs sedan samtal först inledningsvis kring några utdrag ur lokala biblioteksplaner och därefter kring exempel på möjliga mått eller nyckeltal att använda sig av. De exempel som presenteras är tagna ur skriften ”Mäta och väga – om statistik och effektivitet på folkbibliotek” som publicerats av Regionbibliotek Stockholm (ISBN 978-91-978490-4-3). Se exempel och uppdrag här.

I grupperna framkommer bl a:

  • Gäller att hitta likvärdiga mål.
  • Skolbibliotek kan snegla på skolans måluppfyllelse. I Växjö arbetar man med uppnåendemål s k TÖFT (ett tidsangivet önskvärt framtida tillstånd).
  • Kvantitativa mål är lätta att sätta upp. Däremot svårare med de kvalitativa. Arbeta med bemötande och tillgänglighet. Varför inte sätta ner ett antal Smileys J som kan symbolisera olika upplevelser eller önskemål, lätt för barn att förstå och lätt att kunna svara på än frågor i en enkät. Arbeta med fokusgrupper och LEAN.
  • Ett mål kan ha fler mätbara nyckeltal under sig.
  • Kan foga samman även andra planer under en biblioteksplan, t ex en medieplan.
  • Får inte vara för komplicerade mått att använda, t ex att räkna antalet besökare. De gäller att ha mål som är enkelt mätbara.
  • Varför inte låta praoelever eller studenter t ex räkna besökare?

Christer Bergqvist, Regionbibliotek Kalmar och ordförande i styrgruppen, påtalar att de kommunala biblioteksplanerna även måste förhålla sig till de regionala kulturplanerna och biblioteksplanerna.

Magnus Åberg, Regionbibliotek Kalmar, informerar om den enkät som kommunerna svarat på under året – Mäta och Väga. Det har varit svårt att utläsa några tydliga användbara jämförelsetal. Svaren har inte varit helt liktydiga. Kanske kan enkäten ses över och användas återkommande men i mindre omfattning.

Med hopp om att dagen varit matnyttig och att vi framöver kan se nya och reviderade biblioteksplaner växa fram, där det tydligt framgår på vilket sätt barn och unga är en prioriterad målgrupp – och att det är mätbart.

/Therese Emilsson, Länsbibliotek Sydost

Varje möte kan vara livsavgörande – en seminariedag om att (be)möta barn och unga

Varje möte med ett barn kan vara livsavgörande, säger Michel Devillaz från BRIS. Stora ord att ta till sig och det innebär också att vi som i vårt yrke möter människor, stora som små, har en viktig uppgift i vårt bemötande – att vi måste s e de vi möter. Att vara engagerad och se det unika i varje individ – varje dag. En inte alltid så lätt uppgift.

Här följer en sammanfattning av seminariedagen i Kalmar Teaters café den 21 oktober, med fokus på hur vi möter och bemöter barn och unga; ett teoretiskt förmiddagspass och en eftermiddag med mer praktiska handfasta övningar.

IMG_0466Michel Devillaz, regionombud på BRIS Syd berättar om Barnens Rätt I Samhället, en som kanske inte alla vet, ideell organisation dit barn och vuxna kan ringa och prata om vad som helst i stort sett – och kunna vara anonyma. BRIS tar emot ungefär 100 samtal per dag. De flesta som tar kontakt är i 12-13-årsåldern, och är tjejer. Det är svårare att nå pojkarna. Kanske för att det finns något outtalat att de ska klara av att hantera alla situationer på egen hand, för att de är pojkar. Samtalen handlar mest om utseende, sexualitet och mobbing. De unga idag har höga krav på sig att vara perfekta. Den psykiska ohälsan har ökat. Man får inte noncharlera, säger Michel. Alla samtal oavsett innehåll är lika viktiga.

Michel visar på olika samtalsfunktioner:

  • Möjliggöra berättande. Att sätta ord på något. Språket är ord för tanken.
  • Att bidra till struktur. Få ordning på kaoset.
  • Att få bekräftelse, att känna sig lyssnad på.
  • Att få avlastning. Blir inte så ensam med mina bekymmer om jag får prata/skriva av mig.
  • Bidra till att se sig själv i ett större sammanhang.
  • Att förmedla hopp. Att hitta en vuxen eller en aktivitet och bli bra på den.
  • Informera

Michel talar om Barnkonventionen och vikten av att fokusera på Barnperspektivet. Det är viktigt att möta barnen där de är. Det har hänt mycket i barnforskningen de senaste 20-25 åren. Barn är aktiva redan från början. Michel exemplifierar med den danske barnpsykologen Jesper Juuls bok ”Det kompetenta barnet”. Barn har sitt sätt att se på verkligheten. Vuxna har sitt sätt. Bara barnen kan se på sin verklighet. Vi vuxna måste fråga. Att vara nyfiken på barnet. Att förmedla värme och respekt är mycket viktigare än innehållet.

Bilder från föreläsningen finns här.

Nästa föreläsare är Tuula Honkaranta, psykolog från Barnhabiliteringen, Länssjukhuset i Kalmar som talar om bemötande av barn med neuropsykologiska funktionsnedsättningar som kan ha diagnoserna Aspergers syndrom, ADHD, Autism, Tourettes syndrom eller dyslexi. Vi får många konkreta tips.

Mänskligt beteende måste ses i sitt sammanhang, säger Tuula, och utlöses av situationsfaktorer. Det är bra att samarbeta med nätverket runt en person och att besöken helst ska vara planerade. Bra att förbereda sig, ta reda på vad diagnosen innebär.

För dessa personer är det viktigt med tydlighet och struktur. Undvik onödiga förändringar i den yttre miljön. Anpassa och skala av, minska visuell stimuli.

Tala tydligt och lättbegripligt. Var artig. Undvik metaforer och öppna frågor. Personerna kan ha svårt med perceptionen, så komplettera gärna det du säger med bilder. De textade skyltarna i biblioteket bör vara kompletterade med bilder.

Om det uppstår en konflikt:

  • Reagera behärskat i lagom tempo
  • Undvik ögonkontakt och undvik beröring
  • Respektera det personliga utrymmet
  • Gå två steg bakåt
  • Sätt dig, gärna på golvet
  • Prata lugnt eller inte alls
  • Ge dig!
  • Byt personal
  • Avled – finns många tekniker

 (Bo Hejlskov Elvén)

Vänd dig alltid till huvudbesökaren, ej till assistenten.

Bilder från föreläsningen finns här.

Örjan Hvass från Ungdomspolisen i Kalmar kommer in som en frisk fläkt så där innan lunchen, när alla är trötta och hungriga.

Man får försvara sig, säger Örjan, och informerar vidare om självförsvar eller nödvärn som går att läsa mer om i Brottsbalken. Örjan talar även om möjligheten till envarsgripande, d v s var och ens möjlighet att kunna gripa någon som gjort sig skyldig till brott, och sedan överlämna personen snarast till polisen. Men det bästa är kanske att ringa polisen direkt, innan man gör ett eget ingripande. Trots knivförbud, finns det trots allt många som bär kniv och det finns all anledning att akta sig.

Hur gör man då om det finns besvärliga människor på biblioteket som stör ordningen? Försök tala med personen i fråga. Kommunikation är ett sätt att antingen få dem på andra tankar eller vinna tid. Blir situationen för obehaglig. Ring polisen.

Besvärliga ungdomsgäng på biblioteket, då? De som bara är ute för att provocera:

  • Kolla upp vem som är ledaren.
  • Punktera gruppen
  • Kommunicera
  • Bekräfta, se personerna i ögonen och visa att de är sedda och att det är ni som har övertaget.

Upp till 20 år har man oftast inget konsekvenstänkande, menar Örjan. Unga kan handla direkt, utan att tänka på konsekvenserna.

Ta gärna kontakt med polisen i din kommun och be om en dialog om ni har bekymmer på ert bibliotek. De kan ge er råd, eller ta en liten tur in ibland när de har vägarna förbi. Genom att ha dialog går det att se tidiga tecken på unga som kan ligga nära riskzonen.

IMG_0479Under eftermiddagen arbetar vi sedan tillsammans med teatergruppen Expri (Mats och Kattis), först med värderingsövningar och därefter med två olika situationer från en tilltänkt biblioteksmiljö där alla får vara med om att diskutera de inte så bekväma situationerna och försöka hitta andra och bättre lösningar – s k rollspelsteater. De två situationerna är välkända – ”En lite ovan pappa kommer in till biblioteket med sitt barn. Barnet vägrar vara tyst och situationen urartar.” ”En barnbibliotekarie ska ha bokprat för en skolklass som kommer något oförberedda tillsammans med sin lärare. Bibliotekarien har inte full koll på situationen.” Det blir många ”stopp” och många goda råd och tips att ge de agerande – och till kollegor.

En dag om litteracitet och hur biblioteken kan stödja och bidra till barns läs- och skrivutveckling – och läsintresse

Den pampiga salen på Calmar Stadshotell är en dag i maj fylld av förväntansfulla bibliotekarier, biblioteksassistenter och några förskole- och fritidspedagoger från Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Temat för dagen är literacy eller litteracitet eller hur man nu ska översätta begeppet till svenska. Hur ska biblioteken på bästa sätt stödja och bidra till barns läs- och skrivutveckling – och läsintresse. Dagens föreläsare har jobbat med barns skriftspråklighet under många år av undervisning och forskning – Carina Fast, filosofie doktor i pedagogik vid Uppsala Universitet och Karin Jönsson, universitetslektor vid Malmö Högskola.

Carina FastCarina Fasts doktorsavhandling heter ”Sju barn lär sig läsa och skriva…”, som i populärutgivning fått titeln ”Literacy : i familj, förskola och skola”.  I sina studier har Carina följt sju barn med olika bakgrund och deras väg att lära sig läsa och skriva. Barn upptäcker tidigt skrift- och symbolspråket via t ex media, populärkultur, mjölkpaket, äldre syskon eller föräldrar. Detta sker långt före barnen börjar skolan – då de ska börja att ”lära sig läsa”. Carina Fast menar att skolan inte uppmärksammar eller  använder barns egna förkunskaper och erfarenheter eller bakgrund. Literacy, litteracitet eller skriftspråklighet är så mycket mer än bara läsningens ABC. Ett barn som kan allt om Bionicle-figurer måste få möjlighet att berätta om sitt intresse och tas på allvar – att hitta andra och parallella vägar in i skriftspråket.

Carina talar mycket om vikten av literacy – inte bara direkta läs- och skrivaktiviteter, utan hur vi kommunicerar och förstår världen i tal, gester, bilder och symboler. Hon talar om alla människors ”literacy”-träd och refererar till David Barton, professor i lingvistik. Literacy är inte bara en teknisk färdighet. Literacy är en social aktivitet och baseras på ett system av symboler. Människor har olika literacy-aktiviteter förlagda till olika områden av sitt liv. Vi har attityder, känslor och värderingar förknippade med literacy. Varje människa har sin egen literacy-historia , sitt eget literacyträd med olika grenar som växer ut och formar oss i livet. Varje individ måste tas på allvar och ses utifrån sitt eget ”träd”.

Karin JönssonSå till dagens andra föreläsning. Påverkar – och i så fall på vilket sätt – den nya tekniken oss som läsare? Den frågan ställde sig Karin Jönsson,  forskare vid Malmö högskola. Karin följer under en treårsperiod en lågstadieklass i Östra Göinge i Skåne som använder sig av varsin iPad i sitt skolarbete. Det finns väldigt lite forskning hur användning av digitala verktyg påverkar vår inlärning, menar Karin. De frågor hon ställer sig i studien är – hur påverkas undervisningen, hur påverkas elevernas lärande samt hur inordnas ”paddan” av läraren i undervisningen och hur används den av eleverna. Tekniken har tidigare legat utanför undervisningen, men blir mer och mer en del i pedagogiken och ett redskap i inlärningsprocessen. Eleverna i klassen som Karin följer använder sina iPads i skolarbetet, men får även ta med sig dessa hem och använda på fritiden. Barnen jobbar ofta med uppdrag på sin fritid, som t ex vad de gjort under helgen, som de presenterar i ord och bild och muntligen för sina klasskamrater.

I Sverige är man så fokuserad på att barnen ska knäcka läskoden, menar Karin. För att utveckla sin läs- och skrivförmåga så måste man också vara en god textbrukare, en god textskapare och kritiskt kunna granska och analysera texter. Hittills har Karin kunnat notera att barnen med hjälp av sina iPads blivit riktigt bra på att berätta, framför allt vad det gäller det muntliga berättandet och att kunna presentera sina uppdrag för varandra.

Och då är frågan – gör surfplattan barn mer läs- och skrivkunniga? Det är inget trolleri, säger Karin. En surfplatta är ett verktyg. Resultatet som kommer ut, beror precis på hur vi använder oss av detta.

Dagen avslutas så med ett tips från varje deltagande kommun – 22 styck – hur man utifrån ett biblioteksperspektiv kan arbeta med att främja och inspirera till läsning och samtal kring berättelser.

En riktigt bra och matnyttig dag!

/Therese Emilsson, Länsbibliotek Sydost

Litteracitet : hur kan biblioteket stödja och bidra till barns läs- och skrivutveckling – och läsintresse?

Calmar stadshotells stora festsal

Calmar stadshotells stora festsal

Vi inbjuder till en seminariedag kring litteracitet.

Biblioteken arbetar mycket med läsfrämjande. Därför behöver vi en orientering kring vad som leder till läs- och skrivutveckling – litteracitet, och hur biblioteken kan bli bättre på att stödja och stimulera. Och hur använder vi den nya tekniken? Kan digitala verktyg uppmuntra till läsning?

Dagen är tänkt att bjuda på forskning, konkreta exempel, analyser och tips och möjlighet till samtal utifrån egna erfarenheter.

Tid och plats
Onsdagen den 22 maj 2013, kl 09.30-16.00, Calmar stadshotell i Kalmar.

Program
09.30 Samling, kaffe och smörgås
10.00 Introduktion
10.15 Litteracy / litteracitet – praktik och teori för barn, förskola, skola och bibliotek. Carina Fast, fil dr i pedagogik och författare
11.45 Lunch (på Calmar stadshotell)
13.00 Gör läsplattan barn mer läs- och skrivkunniga? Karin Jönsson, univ. lektor vid Malmö högskola, delger oss erfarenheter utifrån sin studie om läsplattan som verktyg i undervisningen.
14.15-14.45 Eftermiddagsfika
14.45 Att stimulera till läsning – hur arbetar vi? Samtal/diskussion kring metoder, verktyg och barns textvärldar. Egna erfarenheter och tankar från dagen som kan utveckla vidare.
15.45 Summering och avslutning

Deltagare
Barnbibliotekspersonal i Blekinge, Kalmar, Kronobergs län och övriga intresserade.

Avgift och anmälan

Konferensavgift 250 kronor, inkluderar fika och lunch. Moms tillkommer. Sista anmälningsdag onsdagen den 8 maj 2013. Anmälan är bindande. Anmälningsformulär hittar du via Regionbibliotek Kalmars hemsida eller direktlänken här.

Läs mer om/av de medverkande
Carina Fasts avhandling Sju barn lär sig läsa och skriva , eller i böckerna ”Att läsa och skriva i förskolan” (Studentlitteratur, 2011) och ”Literacy : i familj, förskola och skola” (Studentlitteratur, 2008)
Karin Jönssons avhandling Litteraturarbets möjligheter : en studie av barns läsning i årskurs F-3 och artikeln utifrån hennes pågående forskning Gör läsplattan barn mer läs- och skrivkunniga?

Läs gärna också Biblioteksföreningens rapport  Barn berättar – en studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Veta mer? Kontakta:

Magnus Åberg, Regionbibliotek Kalmar, magnus.aberg@rfkl.se, tel 0480-448395 Therese Emilsson, Länsbibliotek Sydost, therese.emilsson@regionblekinge.se tel 0455-322054

Tjoho! 200 000 kr från Kulturrådet!

Kulturrådets logotypeI förra veckan fick vi besked ett positivt besked från Kulturrådet om att projektet Barn & Unga Futurum.kom beviljats 200 000 kr för 2013! Planen för nästa steg i projektet är att detta år ska spetskompetensen, alla som arbetar på biblioteken med barn och unga-frågor få inspiration, nya kunskaper och kompetensutveckling.

Teman för spetskompetens 2013

Språk- och läsutvecklande metoder, läsfrämjande, barnbiblioteks roll igår, idag, 2020, Kreativ verkstad – med mer av boken/berättelser tillsammans med musik, drama, film, konst, slöjd med mera. Och så det som alla vill ha fler dagar och mer om – bemötande och delaktighet.

Julbild med barn och klappar

Det ska också ingå en inventering av goda exempel och metoder som redan används på våra bibliotek. På så sätt skapar

vi en gemensam idé- och metodbank av alla verksamheter som nu genomför. Allt publiceras på projektets blogg. Vi tänker att det är viktigt att visa upp hur mycket bra, spännande, roligt, läs- och språkfrämjande som redan görs. Sen kan var och en att sampla, låna, levla upp, utveckla det egna bibliotekets arbete med barn och unga.

Breddseminarier om barn och unga 2012

Projektets fas 2 under 2012 var en stor del av inriktningen på projektet fokuserad på att ge mer kunskap, tankar, kompetensutveckling till ”en majoritet av all bibliotekspersonal i Kalmar, Blekinge, Kronobergs län” kring barn, unga, bibliotek. Vårens breddseminarier tog upp barn, barnperspektiv, barnkonventionen under våren. Under september och oktober handlade de om unga och deras syn på vuxenvärlden, samhället, bibliotek.

Runt 70 % av all bibliotekspersonal i Blekinge, Kalmar, Kronobergs län deltog på breddseminarierna! De totalt 4 uppdrag på hemmaplan som var kopplade till seminariedagarnas ämnen har tagits upp på arbetsplatsträffar och andra möten på varje bibliotek. Så projektets målsättning har uppfyllts gott och väl. Resultaten finns att läsa i sin helhet på denna blogg under olika rubriker.

Vilken julklapp, inte sant?

Vi önskar er härmed härliga helger // Pia och Therese för Regionbiblioteket i Kalmar län och Länsbibliotek Sydost

Reflektioner från andra uppdraget

Biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län befinner sig i något slags mellanläge – befintlig webbsida i ett kommunalt gränssnitt och publiceringsverktyg  övergång eller väntan på en kombinerad webb och publikvänligare katalog i ”Arena”. Detta har märkts i arbetet med uppdrag 2 – att se över bibliotekets startsida och därefter sidan för barn och unga – dels för att alla inte har hunnit att reflektera och lämna in och dels i många av kommentarerna har det kommit en slutkläm … visserligen, men i den nya Arena…

Det är positivt att kunna blicka framåt mot något som bara kan bli bättre (för det är så det är). Men samtidigt är de tankar och reflektioner som vi nu sammanställt under fliken ”Digitalt” bra att ha med sig när man skapar något nytt, såväl att ha med sig som att lämna bakom och inte upprepa.

Reflektionerna hittar du här.