En dag om litteracitet och hur biblioteken kan stödja och bidra till barns läs- och skrivutveckling – och läsintresse

Den pampiga salen på Calmar Stadshotell är en dag i maj fylld av förväntansfulla bibliotekarier, biblioteksassistenter och några förskole- och fritidspedagoger från Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Temat för dagen är literacy eller litteracitet eller hur man nu ska översätta begeppet till svenska. Hur ska biblioteken på bästa sätt stödja och bidra till barns läs- och skrivutveckling – och läsintresse. Dagens föreläsare har jobbat med barns skriftspråklighet under många år av undervisning och forskning – Carina Fast, filosofie doktor i pedagogik vid Uppsala Universitet och Karin Jönsson, universitetslektor vid Malmö Högskola.

Carina FastCarina Fasts doktorsavhandling heter ”Sju barn lär sig läsa och skriva…”, som i populärutgivning fått titeln ”Literacy : i familj, förskola och skola”.  I sina studier har Carina följt sju barn med olika bakgrund och deras väg att lära sig läsa och skriva. Barn upptäcker tidigt skrift- och symbolspråket via t ex media, populärkultur, mjölkpaket, äldre syskon eller föräldrar. Detta sker långt före barnen börjar skolan – då de ska börja att ”lära sig läsa”. Carina Fast menar att skolan inte uppmärksammar eller  använder barns egna förkunskaper och erfarenheter eller bakgrund. Literacy, litteracitet eller skriftspråklighet är så mycket mer än bara läsningens ABC. Ett barn som kan allt om Bionicle-figurer måste få möjlighet att berätta om sitt intresse och tas på allvar – att hitta andra och parallella vägar in i skriftspråket.

Carina talar mycket om vikten av literacy – inte bara direkta läs- och skrivaktiviteter, utan hur vi kommunicerar och förstår världen i tal, gester, bilder och symboler. Hon talar om alla människors ”literacy”-träd och refererar till David Barton, professor i lingvistik. Literacy är inte bara en teknisk färdighet. Literacy är en social aktivitet och baseras på ett system av symboler. Människor har olika literacy-aktiviteter förlagda till olika områden av sitt liv. Vi har attityder, känslor och värderingar förknippade med literacy. Varje människa har sin egen literacy-historia , sitt eget literacyträd med olika grenar som växer ut och formar oss i livet. Varje individ måste tas på allvar och ses utifrån sitt eget ”träd”.

Karin JönssonSå till dagens andra föreläsning. Påverkar – och i så fall på vilket sätt – den nya tekniken oss som läsare? Den frågan ställde sig Karin Jönsson,  forskare vid Malmö högskola. Karin följer under en treårsperiod en lågstadieklass i Östra Göinge i Skåne som använder sig av varsin iPad i sitt skolarbete. Det finns väldigt lite forskning hur användning av digitala verktyg påverkar vår inlärning, menar Karin. De frågor hon ställer sig i studien är – hur påverkas undervisningen, hur påverkas elevernas lärande samt hur inordnas ”paddan” av läraren i undervisningen och hur används den av eleverna. Tekniken har tidigare legat utanför undervisningen, men blir mer och mer en del i pedagogiken och ett redskap i inlärningsprocessen. Eleverna i klassen som Karin följer använder sina iPads i skolarbetet, men får även ta med sig dessa hem och använda på fritiden. Barnen jobbar ofta med uppdrag på sin fritid, som t ex vad de gjort under helgen, som de presenterar i ord och bild och muntligen för sina klasskamrater.

I Sverige är man så fokuserad på att barnen ska knäcka läskoden, menar Karin. För att utveckla sin läs- och skrivförmåga så måste man också vara en god textbrukare, en god textskapare och kritiskt kunna granska och analysera texter. Hittills har Karin kunnat notera att barnen med hjälp av sina iPads blivit riktigt bra på att berätta, framför allt vad det gäller det muntliga berättandet och att kunna presentera sina uppdrag för varandra.

Och då är frågan – gör surfplattan barn mer läs- och skrivkunniga? Det är inget trolleri, säger Karin. En surfplatta är ett verktyg. Resultatet som kommer ut, beror precis på hur vi använder oss av detta.

Dagen avslutas så med ett tips från varje deltagande kommun – 22 styck – hur man utifrån ett biblioteksperspektiv kan arbeta med att främja och inspirera till läsning och samtal kring berättelser.

En riktigt bra och matnyttig dag!

/Therese Emilsson, Länsbibliotek Sydost

Litteracitet : hur kan biblioteket stödja och bidra till barns läs- och skrivutveckling – och läsintresse?

Calmar stadshotells stora festsal

Calmar stadshotells stora festsal

Vi inbjuder till en seminariedag kring litteracitet.

Biblioteken arbetar mycket med läsfrämjande. Därför behöver vi en orientering kring vad som leder till läs- och skrivutveckling – litteracitet, och hur biblioteken kan bli bättre på att stödja och stimulera. Och hur använder vi den nya tekniken? Kan digitala verktyg uppmuntra till läsning?

Dagen är tänkt att bjuda på forskning, konkreta exempel, analyser och tips och möjlighet till samtal utifrån egna erfarenheter.

Tid och plats
Onsdagen den 22 maj 2013, kl 09.30-16.00, Calmar stadshotell i Kalmar.

Program
09.30 Samling, kaffe och smörgås
10.00 Introduktion
10.15 Litteracy / litteracitet – praktik och teori för barn, förskola, skola och bibliotek. Carina Fast, fil dr i pedagogik och författare
11.45 Lunch (på Calmar stadshotell)
13.00 Gör läsplattan barn mer läs- och skrivkunniga? Karin Jönsson, univ. lektor vid Malmö högskola, delger oss erfarenheter utifrån sin studie om läsplattan som verktyg i undervisningen.
14.15-14.45 Eftermiddagsfika
14.45 Att stimulera till läsning – hur arbetar vi? Samtal/diskussion kring metoder, verktyg och barns textvärldar. Egna erfarenheter och tankar från dagen som kan utveckla vidare.
15.45 Summering och avslutning

Deltagare
Barnbibliotekspersonal i Blekinge, Kalmar, Kronobergs län och övriga intresserade.

Avgift och anmälan

Konferensavgift 250 kronor, inkluderar fika och lunch. Moms tillkommer. Sista anmälningsdag onsdagen den 8 maj 2013. Anmälan är bindande. Anmälningsformulär hittar du via Regionbibliotek Kalmars hemsida eller direktlänken här.

Läs mer om/av de medverkande
Carina Fasts avhandling Sju barn lär sig läsa och skriva , eller i böckerna ”Att läsa och skriva i förskolan” (Studentlitteratur, 2011) och ”Literacy : i familj, förskola och skola” (Studentlitteratur, 2008)
Karin Jönssons avhandling Litteraturarbets möjligheter : en studie av barns läsning i årskurs F-3 och artikeln utifrån hennes pågående forskning Gör läsplattan barn mer läs- och skrivkunniga?

Läs gärna också Biblioteksföreningens rapport  Barn berättar – en studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Veta mer? Kontakta:

Magnus Åberg, Regionbibliotek Kalmar, magnus.aberg@rfkl.se, tel 0480-448395 Therese Emilsson, Länsbibliotek Sydost, therese.emilsson@regionblekinge.se tel 0455-322054

Tjoho! 200 000 kr från Kulturrådet!

Kulturrådets logotypeI förra veckan fick vi besked ett positivt besked från Kulturrådet om att projektet Barn & Unga Futurum.kom beviljats 200 000 kr för 2013! Planen för nästa steg i projektet är att detta år ska spetskompetensen, alla som arbetar på biblioteken med barn och unga-frågor få inspiration, nya kunskaper och kompetensutveckling.

Teman för spetskompetens 2013

Språk- och läsutvecklande metoder, läsfrämjande, barnbiblioteks roll igår, idag, 2020, Kreativ verkstad – med mer av boken/berättelser tillsammans med musik, drama, film, konst, slöjd med mera. Och så det som alla vill ha fler dagar och mer om – bemötande och delaktighet.

Julbild med barn och klappar

Det ska också ingå en inventering av goda exempel och metoder som redan används på våra bibliotek. På så sätt skapar

vi en gemensam idé- och metodbank av alla verksamheter som nu genomför. Allt publiceras på projektets blogg. Vi tänker att det är viktigt att visa upp hur mycket bra, spännande, roligt, läs- och språkfrämjande som redan görs. Sen kan var och en att sampla, låna, levla upp, utveckla det egna bibliotekets arbete med barn och unga.

Breddseminarier om barn och unga 2012

Projektets fas 2 under 2012 var en stor del av inriktningen på projektet fokuserad på att ge mer kunskap, tankar, kompetensutveckling till ”en majoritet av all bibliotekspersonal i Kalmar, Blekinge, Kronobergs län” kring barn, unga, bibliotek. Vårens breddseminarier tog upp barn, barnperspektiv, barnkonventionen under våren. Under september och oktober handlade de om unga och deras syn på vuxenvärlden, samhället, bibliotek.

Runt 70 % av all bibliotekspersonal i Blekinge, Kalmar, Kronobergs län deltog på breddseminarierna! De totalt 4 uppdrag på hemmaplan som var kopplade till seminariedagarnas ämnen har tagits upp på arbetsplatsträffar och andra möten på varje bibliotek. Så projektets målsättning har uppfyllts gott och väl. Resultaten finns att läsa i sin helhet på denna blogg under olika rubriker.

Vilken julklapp, inte sant?

Vi önskar er härmed härliga helger // Pia och Therese för Regionbiblioteket i Kalmar län och Länsbibliotek Sydost

Från bokprojekt till bokutgivning i förskolan

De senaste åren har många av oss blivit mer medvetna om de riktigt små barnens litteracitet – deras sätt att förhålla sig till böcker, läsning och varandra. Vi har forskning genom Elisabeth Björklund och Carina Fast. Genom att läsa teori om det vi kanske redan sett i vår biblioteksvardag kan vi utveckla, bli mer medvetna, upplysa andra om vårt viktiga arbete med och för barns läsutveckling och språkliga förmågor.  Kanske till och med bli ännu stoltare?

Metoder och praktiskt arbete på Kummelsnäs förskola i Nacka

Ett annat sätt att inspireras och utvecklas är att ta del av de många goda exempel som finns i olika verksamheter kring barn. Vi kan lära genom våra egna nätverk med barnbiblioteksfolk, fortbildningsdagar, litteratur om barn och bibliotek.

Men vi kan också lära genom att titta utanför biblioteken! Gunvor Persson och Jessica Wallin på Kummelsnäs förskola i Nacka kommun har jobbat med projektet ”Ska vi läsa en bok? Från bokprojekt till bokutgivning” (länk till artikel). Barngruppen bestod vid starten av 16 barn i ålder 1-3 år. Inspiration och start var bibliotekarien Lena Kjersén Edman. På vanligt vis brukade man gå till biblioteket regelbundet för att låna böcker. Projektet innebar att man utvecklade både metoder och miljö kring böcker och läsning på förskolan.

Förskolan hade flera läsgrupper för barnen. Man hade till och med boksamtal med dessa små barn! Hela projektet dokumenterades för varje barn och detta blev till ett slags böcker som barnen kunde dela med sig av till andra barn och till sina familjer.

Vad kan ett bibliotek lära av ett sånt här projekt?

Vi kan bygga samarbeten med förskolorna på flera sätt. Vi kan ta till oss deras tankar kring att bygga bra läsmiljöer – och bygga dem på våra bibliotek. Vi kan erbjuda biblioteket som ett galleri där förskolan får ställa ut barnens böcker. På så sätt kan barnens familjer, släkt, vänner, grannar ta del av vad barnen upplever och lär sig på sin förskola. Och biblioteken möta en del nya användare. Vinna-vinna-koncept, inte sant?