”Barnen i planerna” – hur prioriterar vi barnen i biblioteksplanerna? Sammanfattning av en seminariedag

IMG_0512Alla kommuner prioriterar barn och unga men det är inte alltid att detta uttrycks i de biblioteksplaner som antagits politiskt. 

Detta går att inledningsvis läsa i den skrift som Kungliga biblioteket sammanställt, som är en analys av landets biblioteksplaner. Skriften heter ”Barnen i planerna” och utkom 2012. Ytterligare en skrift ”Nyckeltal 1.0” har publiceras 2013 och handlar om hur man kan använda sig av nyckeltal kopplat till biblioteksplanen.

Skriftsammanställare och tillika dagens – 28 november, Växjö stadsbibliotek – huvudtalare är Cecilia Ranemo, utredare vid avdelningen Samordning och utveckling på Kungliga biblioteket. Cecilias uppdrag är Sveriges officiella biblioteksstatistik. Hon ingår även i expertgruppen för Utvärdering och kvalitetsutveckling och jobbar med att följa upp hur folkbibliotekens biblioteksplaner utformats och använts.

Åtta av tio kommuner i landet har en politiskt antagen biblioteksplan. I princip samtliga av dessa står att barn och unga är en prioriterad målgrupp. I majoriteten av biblioteksplanerna nämns barnkonventionen och bibliotekslagen, men de är inte kopplade till den egna verksamheten. De dagliga insatserna finns inte med. Barn i behov av särskilt stöd finns inte med. Barn med annat modersmål än svenska har helt glömts bort. Biblioteksplanen är heller inte kopplad till andra kommunala planer – och är oftast en folkbiblioteksplan. ”Hur prioriterade kan barnen vara, om de inte finns med i planerna?”, säger Cecilia Ranemo kritiskt.

En biblioteksplan måste vara uppföljningsbar och ska innehålla mål som ska kunna följas upp med nyckeltal. För att kunna höja verksamheten måste det finnas en cykel – ”den röda tråden”.

  1. Plan
  2. Arbete
  3. Uppföljning
  4. Eventuell utvecklingsinsats
  5. Eventuell planrevidering

Resurserna måste räcka till om man vill åstadkomma en förbättring. Bra att kunna gå in i statistiken och jämföra sig med kommuner med samma storlek och inte grannkommunen.

Konstruktiv kritik och många bra tips och rekommendationer presenteras av Cecilia under förmiddagen. Ppt-bilder bifogas separat till de som deltog under dagen.

Om man säger sig prioritera barn och unga som målgrupp, måste man också kunna jämföra sig med sig själv, att sätta den egna budgeten för barn och unga i förhållande till den egna totala budgeten, medieinköpen och antalet personal som jobbar med barn och unga i relation till det totala antalet.

Under eftermiddagen förs sedan samtal först inledningsvis kring några utdrag ur lokala biblioteksplaner och därefter kring exempel på möjliga mått eller nyckeltal att använda sig av. De exempel som presenteras är tagna ur skriften ”Mäta och väga – om statistik och effektivitet på folkbibliotek” som publicerats av Regionbibliotek Stockholm (ISBN 978-91-978490-4-3). Se exempel och uppdrag här.

I grupperna framkommer bl a:

  • Gäller att hitta likvärdiga mål.
  • Skolbibliotek kan snegla på skolans måluppfyllelse. I Växjö arbetar man med uppnåendemål s k TÖFT (ett tidsangivet önskvärt framtida tillstånd).
  • Kvantitativa mål är lätta att sätta upp. Däremot svårare med de kvalitativa. Arbeta med bemötande och tillgänglighet. Varför inte sätta ner ett antal Smileys J som kan symbolisera olika upplevelser eller önskemål, lätt för barn att förstå och lätt att kunna svara på än frågor i en enkät. Arbeta med fokusgrupper och LEAN.
  • Ett mål kan ha fler mätbara nyckeltal under sig.
  • Kan foga samman även andra planer under en biblioteksplan, t ex en medieplan.
  • Får inte vara för komplicerade mått att använda, t ex att räkna antalet besökare. De gäller att ha mål som är enkelt mätbara.
  • Varför inte låta praoelever eller studenter t ex räkna besökare?

Christer Bergqvist, Regionbibliotek Kalmar och ordförande i styrgruppen, påtalar att de kommunala biblioteksplanerna även måste förhålla sig till de regionala kulturplanerna och biblioteksplanerna.

Magnus Åberg, Regionbibliotek Kalmar, informerar om den enkät som kommunerna svarat på under året – Mäta och Väga. Det har varit svårt att utläsa några tydliga användbara jämförelsetal. Svaren har inte varit helt liktydiga. Kanske kan enkäten ses över och användas återkommande men i mindre omfattning.

Med hopp om att dagen varit matnyttig och att vi framöver kan se nya och reviderade biblioteksplaner växa fram, där det tydligt framgår på vilket sätt barn och unga är en prioriterad målgrupp – och att det är mätbart.

/Therese Emilsson, Länsbibliotek Sydost

Annonser

Barn och unga – prioriterade målgrupper enligt folkbiblioteksstatistiken?

Häromveckan publicerades preliminära resultat av Kungliga biblioteks statistik för folkbiblioteken. Jag har roat mig med att titta på en del av resultaten utifrån perspektivet Barn & Unga Futurum.kom för vår region. En del i projektet handlar om att se på resurser för bibliotekens verksamhet för barn och unga.

Biblioteken, resurserna, barn och ungaStatistik folkbibliotek 2010 barn & unga Blekinge, Kalmar, Kronobergs län
Barn är ungefär en femtedel av vår befolkning när man räknar på individer från 0-17 år. Detta gäller både för riket och för våra län (18-20 %). Barn och unga står för minst hälften av alla utlån när det gäller böcker, tidningar, tidskrifter. Bokbestånd för barn och unga ligger på runt en tredjedel av det totala bokbeståndet. Bibliotekens aktiviteter riktar sig till tre fjärdedelar till barn och unga. En femtedel av personalen arbetar med bibliotekens verksamheter för barn och unga.

Barn och unga är prioriterade målgrupper

Det står så i bibliotekslagen. Undrar om det finns en biblioteksplan, kulturplan, läsfrämjandeplan där det inte står så? Visar senaste folkbiblioteksstatistiken att det är så? Eller inte?

Hur kan vi mäta att vi verkligen prioriterar barn och unga? Nu när det nu står i nationella, regionala och lokala styrdokument.

Kvantitet och kvalitet
Statistik är statistik. Siffror och kvantitet. Kvaliteten då – hur mäter man den? Tja, det är väl ett forskningsområde som heter duga, mycket att fördjupa sig i som dessutom kräver omfattande resurser och tid. Kvantitetsmått kan dock på sitt sätt ge ingångar och fingervisningar till frågor kring kvalité.

Hur ska man exempelvis se på att procenttalet för andelen personal som arbetar med barn och unga ligger jämförelsevis lågt om man jämför utlåning och aktiviteter till samma målgrupp? Lånar barnböcker ut sig själva? Är den personal som arbetar med barn och unga så supereffektiva till självutplåningens gräns att de hinner med ”allt” trots små resurser? Har barn och unga inga kvalitetskrav?

Eller beror det helt enkelt på att det är lättare att nå målgrupperna barn och unga? Genom förskola, skola, fritids och för att de har mer fritid än vuxna? Krävs det faktiskt mer insatser och resurser för att nå målgruppen vuxna? Andra metoder? Annat utbud?

Nu till (de preliminära) siffrorna

Antal anställda (del- och heltid)
Blekinge 101 personer, 18 % män, andel biblioteksassistenter och övrig personal 41 %. 29 % arbetar med verksamheter för barn och unga.
Kalmar län 187 personer, 13 % män, andel biblioteksassistenter och övrig personal 51 %. 18 % arbetar med verksamheter för barn och unga.
Kronobergs län 145 personer, 12 % män, andel biblioteksassistenter och övrig personal 42 %. 12 % arbetar med verksamheter för barn och unga.
Procenttal för riket i genomsnitt: 16 % män, andel biblioteksassistenter och övrig personal 45 %. 19 % arbetar med verksamheter för barn och unga.

Andel av totalt antal av aktiviteter på inom bibliotek med barn och unga som målgrupp
Riket 68 %
Blekinge län 82 % (högst siffra inom ”sångstund”)
Kalmar län 72 % (högst siffra inom ”författarbesök”)
Kronobergs län 74 % (högsta siffror inom musik och teater)

Andel utlån till barn och unga av bibliotekets totala utlån av böcker, tidningar, tidskrifter
Riket 48 %
Blekinge län 55 %
Kalmar län 51 %
Kronobergs län 57 %

Andel av bokbeståndet som är till barn och unga
Riket 33 %
Blekinge län 38 %
Kalmar län 31 % (en kommun har ej redovisat utlån för facklitteratur)
Kronobergs län 37 %

Nyförvärv – procent av totala beståndet
Riket 5,9 %
Blekinge län 4,6 %
Kalmar län 5,0 %
Kronobergs län 5,1 %

Av nyförvärven går i genomsnitt 7 % till skönlitteratur för barn och unga. När det gäller facklitteratur är rikssiffran 7,2 %. Vår region ligger lägre där med 3,3-5,5 %.

// Pia Malmberg-Kronvall

Barn och unga – futurum.kom

Välkommen till framtiden – våra barn och unga!

Regionbiblioteket i Kalmar län och Länsbibliotek Sydost laddar inför ett över- och genomgripande gemensamt projekt kring bibliotek, barn, unga.

Denna blogg är ett verktyg för att visualisera, diskutera, formulera, kommentera!

Vår förhoppning och ambition är att på något sätt och i olika grad engagera all bibliotekspersonal som inom sitt arbete kan tänkas möta barn och unga.

Vad tycker du är viktigt att tänka på?

Tycker du det är viktigt att alla tänker på barn och unga? Varför? Varför inte? Kvittar det?

Fortsättning följer…
// Pia Malmberg-Kronvall och Lars Johansson