Vårens disajnkonsult…

… heter Jeanette Treble-Read, driver sitt företag Qspace och är hemmahörande i Trelleborg.

Från mitten av februari fram till sommaren ska en biblioteksmiljö för barn eller unga i varje deltagande kommun i Blekinge, Kronoberg och Kalmar genomlysas för att se hur den kan anpassas bättre till barns och ungas behov. Varje kommun väljer ut en miljö och en fokusgrupp med barn och/eller unga som de vill arbeta med. Barn tillsammans med personal och konsult arbetar fram ett förslag till förbättring som bearbetas av konsulten och som presenteras med en kostnadskalkyl på kort och på lång sikt.

Snart blir det tillfälle här på bloggen att presentera såväl Jeanette som hur arbetet med Disajnprojektet växer fram…

Annonser

”Barnen i planerna” – hur prioriterar vi barnen i biblioteksplanerna? Sammanfattning av en seminariedag

IMG_0512Alla kommuner prioriterar barn och unga men det är inte alltid att detta uttrycks i de biblioteksplaner som antagits politiskt. 

Detta går att inledningsvis läsa i den skrift som Kungliga biblioteket sammanställt, som är en analys av landets biblioteksplaner. Skriften heter ”Barnen i planerna” och utkom 2012. Ytterligare en skrift ”Nyckeltal 1.0” har publiceras 2013 och handlar om hur man kan använda sig av nyckeltal kopplat till biblioteksplanen.

Skriftsammanställare och tillika dagens – 28 november, Växjö stadsbibliotek – huvudtalare är Cecilia Ranemo, utredare vid avdelningen Samordning och utveckling på Kungliga biblioteket. Cecilias uppdrag är Sveriges officiella biblioteksstatistik. Hon ingår även i expertgruppen för Utvärdering och kvalitetsutveckling och jobbar med att följa upp hur folkbibliotekens biblioteksplaner utformats och använts.

Åtta av tio kommuner i landet har en politiskt antagen biblioteksplan. I princip samtliga av dessa står att barn och unga är en prioriterad målgrupp. I majoriteten av biblioteksplanerna nämns barnkonventionen och bibliotekslagen, men de är inte kopplade till den egna verksamheten. De dagliga insatserna finns inte med. Barn i behov av särskilt stöd finns inte med. Barn med annat modersmål än svenska har helt glömts bort. Biblioteksplanen är heller inte kopplad till andra kommunala planer – och är oftast en folkbiblioteksplan. ”Hur prioriterade kan barnen vara, om de inte finns med i planerna?”, säger Cecilia Ranemo kritiskt.

En biblioteksplan måste vara uppföljningsbar och ska innehålla mål som ska kunna följas upp med nyckeltal. För att kunna höja verksamheten måste det finnas en cykel – ”den röda tråden”.

  1. Plan
  2. Arbete
  3. Uppföljning
  4. Eventuell utvecklingsinsats
  5. Eventuell planrevidering

Resurserna måste räcka till om man vill åstadkomma en förbättring. Bra att kunna gå in i statistiken och jämföra sig med kommuner med samma storlek och inte grannkommunen.

Konstruktiv kritik och många bra tips och rekommendationer presenteras av Cecilia under förmiddagen. Ppt-bilder bifogas separat till de som deltog under dagen.

Om man säger sig prioritera barn och unga som målgrupp, måste man också kunna jämföra sig med sig själv, att sätta den egna budgeten för barn och unga i förhållande till den egna totala budgeten, medieinköpen och antalet personal som jobbar med barn och unga i relation till det totala antalet.

Under eftermiddagen förs sedan samtal först inledningsvis kring några utdrag ur lokala biblioteksplaner och därefter kring exempel på möjliga mått eller nyckeltal att använda sig av. De exempel som presenteras är tagna ur skriften ”Mäta och väga – om statistik och effektivitet på folkbibliotek” som publicerats av Regionbibliotek Stockholm (ISBN 978-91-978490-4-3). Se exempel och uppdrag här.

I grupperna framkommer bl a:

  • Gäller att hitta likvärdiga mål.
  • Skolbibliotek kan snegla på skolans måluppfyllelse. I Växjö arbetar man med uppnåendemål s k TÖFT (ett tidsangivet önskvärt framtida tillstånd).
  • Kvantitativa mål är lätta att sätta upp. Däremot svårare med de kvalitativa. Arbeta med bemötande och tillgänglighet. Varför inte sätta ner ett antal Smileys J som kan symbolisera olika upplevelser eller önskemål, lätt för barn att förstå och lätt att kunna svara på än frågor i en enkät. Arbeta med fokusgrupper och LEAN.
  • Ett mål kan ha fler mätbara nyckeltal under sig.
  • Kan foga samman även andra planer under en biblioteksplan, t ex en medieplan.
  • Får inte vara för komplicerade mått att använda, t ex att räkna antalet besökare. De gäller att ha mål som är enkelt mätbara.
  • Varför inte låta praoelever eller studenter t ex räkna besökare?

Christer Bergqvist, Regionbibliotek Kalmar och ordförande i styrgruppen, påtalar att de kommunala biblioteksplanerna även måste förhålla sig till de regionala kulturplanerna och biblioteksplanerna.

Magnus Åberg, Regionbibliotek Kalmar, informerar om den enkät som kommunerna svarat på under året – Mäta och Väga. Det har varit svårt att utläsa några tydliga användbara jämförelsetal. Svaren har inte varit helt liktydiga. Kanske kan enkäten ses över och användas återkommande men i mindre omfattning.

Med hopp om att dagen varit matnyttig och att vi framöver kan se nya och reviderade biblioteksplaner växa fram, där det tydligt framgår på vilket sätt barn och unga är en prioriterad målgrupp – och att det är mätbart.

/Therese Emilsson, Länsbibliotek Sydost

Varje möte kan vara livsavgörande – en seminariedag om att (be)möta barn och unga

Varje möte med ett barn kan vara livsavgörande, säger Michel Devillaz från BRIS. Stora ord att ta till sig och det innebär också att vi som i vårt yrke möter människor, stora som små, har en viktig uppgift i vårt bemötande – att vi måste s e de vi möter. Att vara engagerad och se det unika i varje individ – varje dag. En inte alltid så lätt uppgift.

Här följer en sammanfattning av seminariedagen i Kalmar Teaters café den 21 oktober, med fokus på hur vi möter och bemöter barn och unga; ett teoretiskt förmiddagspass och en eftermiddag med mer praktiska handfasta övningar.

IMG_0466Michel Devillaz, regionombud på BRIS Syd berättar om Barnens Rätt I Samhället, en som kanske inte alla vet, ideell organisation dit barn och vuxna kan ringa och prata om vad som helst i stort sett – och kunna vara anonyma. BRIS tar emot ungefär 100 samtal per dag. De flesta som tar kontakt är i 12-13-årsåldern, och är tjejer. Det är svårare att nå pojkarna. Kanske för att det finns något outtalat att de ska klara av att hantera alla situationer på egen hand, för att de är pojkar. Samtalen handlar mest om utseende, sexualitet och mobbing. De unga idag har höga krav på sig att vara perfekta. Den psykiska ohälsan har ökat. Man får inte noncharlera, säger Michel. Alla samtal oavsett innehåll är lika viktiga.

Michel visar på olika samtalsfunktioner:

  • Möjliggöra berättande. Att sätta ord på något. Språket är ord för tanken.
  • Att bidra till struktur. Få ordning på kaoset.
  • Att få bekräftelse, att känna sig lyssnad på.
  • Att få avlastning. Blir inte så ensam med mina bekymmer om jag får prata/skriva av mig.
  • Bidra till att se sig själv i ett större sammanhang.
  • Att förmedla hopp. Att hitta en vuxen eller en aktivitet och bli bra på den.
  • Informera

Michel talar om Barnkonventionen och vikten av att fokusera på Barnperspektivet. Det är viktigt att möta barnen där de är. Det har hänt mycket i barnforskningen de senaste 20-25 åren. Barn är aktiva redan från början. Michel exemplifierar med den danske barnpsykologen Jesper Juuls bok ”Det kompetenta barnet”. Barn har sitt sätt att se på verkligheten. Vuxna har sitt sätt. Bara barnen kan se på sin verklighet. Vi vuxna måste fråga. Att vara nyfiken på barnet. Att förmedla värme och respekt är mycket viktigare än innehållet.

Bilder från föreläsningen finns här.

Nästa föreläsare är Tuula Honkaranta, psykolog från Barnhabiliteringen, Länssjukhuset i Kalmar som talar om bemötande av barn med neuropsykologiska funktionsnedsättningar som kan ha diagnoserna Aspergers syndrom, ADHD, Autism, Tourettes syndrom eller dyslexi. Vi får många konkreta tips.

Mänskligt beteende måste ses i sitt sammanhang, säger Tuula, och utlöses av situationsfaktorer. Det är bra att samarbeta med nätverket runt en person och att besöken helst ska vara planerade. Bra att förbereda sig, ta reda på vad diagnosen innebär.

För dessa personer är det viktigt med tydlighet och struktur. Undvik onödiga förändringar i den yttre miljön. Anpassa och skala av, minska visuell stimuli.

Tala tydligt och lättbegripligt. Var artig. Undvik metaforer och öppna frågor. Personerna kan ha svårt med perceptionen, så komplettera gärna det du säger med bilder. De textade skyltarna i biblioteket bör vara kompletterade med bilder.

Om det uppstår en konflikt:

  • Reagera behärskat i lagom tempo
  • Undvik ögonkontakt och undvik beröring
  • Respektera det personliga utrymmet
  • Gå två steg bakåt
  • Sätt dig, gärna på golvet
  • Prata lugnt eller inte alls
  • Ge dig!
  • Byt personal
  • Avled – finns många tekniker

 (Bo Hejlskov Elvén)

Vänd dig alltid till huvudbesökaren, ej till assistenten.

Bilder från föreläsningen finns här.

Örjan Hvass från Ungdomspolisen i Kalmar kommer in som en frisk fläkt så där innan lunchen, när alla är trötta och hungriga.

Man får försvara sig, säger Örjan, och informerar vidare om självförsvar eller nödvärn som går att läsa mer om i Brottsbalken. Örjan talar även om möjligheten till envarsgripande, d v s var och ens möjlighet att kunna gripa någon som gjort sig skyldig till brott, och sedan överlämna personen snarast till polisen. Men det bästa är kanske att ringa polisen direkt, innan man gör ett eget ingripande. Trots knivförbud, finns det trots allt många som bär kniv och det finns all anledning att akta sig.

Hur gör man då om det finns besvärliga människor på biblioteket som stör ordningen? Försök tala med personen i fråga. Kommunikation är ett sätt att antingen få dem på andra tankar eller vinna tid. Blir situationen för obehaglig. Ring polisen.

Besvärliga ungdomsgäng på biblioteket, då? De som bara är ute för att provocera:

  • Kolla upp vem som är ledaren.
  • Punktera gruppen
  • Kommunicera
  • Bekräfta, se personerna i ögonen och visa att de är sedda och att det är ni som har övertaget.

Upp till 20 år har man oftast inget konsekvenstänkande, menar Örjan. Unga kan handla direkt, utan att tänka på konsekvenserna.

Ta gärna kontakt med polisen i din kommun och be om en dialog om ni har bekymmer på ert bibliotek. De kan ge er råd, eller ta en liten tur in ibland när de har vägarna förbi. Genom att ha dialog går det att se tidiga tecken på unga som kan ligga nära riskzonen.

IMG_0479Under eftermiddagen arbetar vi sedan tillsammans med teatergruppen Expri (Mats och Kattis), först med värderingsövningar och därefter med två olika situationer från en tilltänkt biblioteksmiljö där alla får vara med om att diskutera de inte så bekväma situationerna och försöka hitta andra och bättre lösningar – s k rollspelsteater. De två situationerna är välkända – ”En lite ovan pappa kommer in till biblioteket med sitt barn. Barnet vägrar vara tyst och situationen urartar.” ”En barnbibliotekarie ska ha bokprat för en skolklass som kommer något oförberedda tillsammans med sin lärare. Bibliotekarien har inte full koll på situationen.” Det blir många ”stopp” och många goda råd och tips att ge de agerande – och till kollegor.

Barnen i planerna

Alla kommuner prioriterar barn och unga – men på vilket sätt framgår det i biblioteksplanen och hur mätbart är det? Och vad säger de nyckeltal som vi använder oss av egentligen om kvaliteten i vår verksamhet för barn och unga på biblioteken?

Välkommen till en dag om hur verkligheten ser ut bakom planerna! Dagen inleds med Cecilia Ranemo från Kungliga Biblioteket, som arbetar med kvalitetsutveckling och statistik och som tagit fram rapporten Barnen i planerna 2012. Cecilia utgår från KB:s kartläggning och ger exempel på vad en biblioteksplan behöver innehålla för att vara mätbar.

Under eftermiddagen blir det samtal och diskussion kring hur vi vässar våra biblioteksplaner och får dem tydligare och mer uppföljningsbara. Vi utgår även från de nyckeltal som används idag för att rapportera statistik. Kan vi hitta bättre sätt att mäta det kvalitativa arbetet som utförs på barn- och ungdomsavdelningarna?

Datum: Torsdagen den 28 november 2013

Tid: 10.00-15.00 (Fika med kaffe/te och smörgås från 9.30)

Plats: Växjö stadsbibliotek, lokal Galaxen

 

Målgrupp: Bibliotekschefer, kulturnämndspolitiker och barnbibliotekspersonal

Medverkande: Cecilia Ranemo, Kungliga Biblioteket (Kungliga biblioteket har sedan 2011 regeringens uppdrag att följa hur bibliotekens planer är utformade och hur de används)

 

Pris: 200:- inklusive lunch och fika

Anmälan: Anmälningsformulär finns här.

Information: Magnus Åberg, Regionbiblioteket i Kalmar län, magnus.aberg@rfkl.se; Therese Emilsson, Länsbibliotek Sydost, therese.emilsson@regionblekinge.se

Kreativitet! Verkstad! Att berätta om böcker på nya sätt!

Två dagars intensivt internat på Ronneby Brunn. 43 barnbibliotekspersonal från Blekinge, Kronobergs och Kalmar län, två verksamhetsutvecklare och sex pedagoger. 5 barn- och ungdomsböcker att testa inom 5 olika ”konstgenrer”. Paddor, grisar, vargar, apor, brutna näsor, mardrömslika världar och dystopier – som film, stillbilder, konst, dans och drama. Kreativitet, gemenskap, vatten och mängder av skratt!

Här inleder vi med Magnus (Regionbibliotek Kalmar) försök till beskrivning av hur det kan gå till på ett kreativt internat:

Dagarna sammanfattades med frågorna:

  • Vad är det mest oväntade du har upplevt under internatet?
  • Vad tar du med dig hem?
  • Hur kan du använda det du lärt dig på hemmaplan?

Svaren på dessa frågor blev:

  • Dansen! Ställde mig frågan några dagar innan internatet – ”Vad har jag gjort, vad har jag anmält mig till!”
  • Nätverkandet i gruppen
  • Så mycket kreativitet!
  • Inte hunnit tänka efter på hela tiden…
  • Deltagarna: Fantastiska pedagoger
  • Pedagogerna: Träffat en ny yrkesgrupp
  • Allt! Måste nu sjunka in.
  • Vill gärna dela med mig till mina kollegor.
  • Inspiration! Ta med kollegorna.
  • Många bra aktiviteter och tips att kunna använda direkt på hemmaplan, bokanpassade lekar och att använda vykortet som form.
  • Samarbeta

De pedagoger som entusiasmerat och varit behjälpliga under internatet har varit:

Drama: Andreas Dahl /Regionteatern Blekinge Kronoberg

Bild: Agneta Strindinger, Kalmar

Film: Lotta Nyblom och Michelangelo Miskulin / Reaktor Sydost

Dans: Emelie Bardon, Malmö

Digitalt berättande: Peter Milton / AV-Media Kalmar

Här nedan kommer nu några resultat av dagarnas kreativa arbete.

Först ut ett bildkollage – Thereses (Länsbibliotek Sydost) vandring mellan de olika verkstäderna:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Här är de digitala berättelserna via YouTube. Klicka på ”Spellista” uppe till vänster, så hittar ni fler filmer. Annars sök via AV-Media Kalmars hemsida och klicka på YouTube-ikonen.

AV Media Kalmar

Här presenteras filmerna från filmverkstaden:

Och här kommer lite annat smått & gott:

 

Seminariedag 21/10 – att (be)möta barn och unga

Hur bemöter man människor i ovana situationer? Små eller stora, funktionshindrade eller normalstörda, osäkra eller trygga. 

Med utgångspunkt utifrån alla tankar och synpunkter som enligt önskemål inkommit till oss gällande det där med bemötandet av barn och unga, så presenterar vi härmed programmet för utlovad seminariedag, en intensiv men förhoppningsvis givande dag med såväl föreläsningar som möjlighet till egna övningar och reflektioner:

Tid: Måndag 21 oktober 2013, kl.9.00-16.30

Plats: Teatercaféet, Kalmar teater (Larmtorget 1, Kalmar)

Program  

9.00-9.30 Fika

9.30-9.35 Inledning

9.35-10.55 Samtal med barn och ungdomar. / Michel Devillaz från BRIS

”Vanliga samtal mellan barn och vuxna, oavsett var dessa sker, är oändligt betydelsefulla och ofta väldigt underskattade” Vad säger barn till BRIS om hur de har det, hur de tänker och hur de känner? Många av barnen berättar att de känner sig ensamma och övergivna med sina problem. I BRIS kontakter med barn och ungdomar blir det väldigt tydligt att när vi vuxna vågar vara viktiga och finnas till hands kan det göra skillnad. Varje möte med ett barn kan vara ett viktigt möte!

10.55-11.05 Paus

11.05-11.50 Bemötande av barn med neuropsykologiska funktionsnedsättningar. / Tuula Honkaranta, psykolog från habiliteringskliniken på Länssjukhuset i Kalmar

11.50-12.35 Vad man får och inte får göra. Ungdomspolisen i Kalmar berättar om sitt arbete med barn och unga, ger råd och informerar om vad som gäller kring lagstiftning. /Örjan Hvass, ungdomspolisen i Kalmar

12.35-13.30 Lunch

13.30-16.30 Att hitta lösningar i svåra situationer. Dramatiseringar av olika bemötandesituationer som kan dyka upp på ett bibliotek, mer eller mindre bekanta, rollspel och diskussioner om hur aktörerna på bästa sätt ska lösa situationen. Dramatiseringen leds av skådespelare, och de goda förslagen på lösningar av de uppkomna situationerna kommer från ”publiken”. / EXPRI – scenarioträning & konflikthantering

Under eftermiddagen även avbrott för fika.

16.30 Avslutning

Deltagare

Barnbibliotekspersonal i Blekinge, Kalmar, Kronobergs län och övriga intresserade

Medverkande

Michel Devillaz, BRIS

Tuula Honkaranta, psykolog, habiliteringskliniken i Kalmar

Örjan Hvass, Ungdomspolisen i Kalmar

2 skådespelare från teatergruppen EXPRI – Scenarioträning & konflikthantering, Kalmar

Avgift

Konferensavgiften är 190 kronor och inkluderar kostnaderna för fika. Lunch på egen bekostnad.

Anmälan

Anmälan är bindande. Sista anmälningsdag är 20 september 2013. Anmäl dig här.

Mer information, kontakta: 

Magnus Åberg. Regionbiblioteket i Kalmar län, 0480-448395, magnus.aberg@rfkl.se

Therese Emilsson, Länsbibliotek Sydost, 0455-322054, therese.emilsson@regionblekinge.se

 

Nya uppdrag Unga finns nu…

Det kom in en hel del resultat i fråga om uppdraget att jobba med frågor kring Unga precis innan sommaren. Nu ligger dessa ute under respektive rubrik inom Uppdrag på hemmaplan .

Läs och begrunda hur era kollegor funderat och kommit fram till intressanta tankar. Och – så ser vi fram emot att ytterligare intressanta resultat fortsätter att strömma in som vi kan lägga ut här på bloggen.