Har ALLA fått barnkompetens – en utvärdering av projektet?

Pia Holgersson som driver företaget Velopia har fått uppdraget att utvärdera vårt projekt. I uppdraget ingick att göra en utvärdering i pappersformat och en mer av populärversion via rörliga bilder. Uppdraget är nu slutfört! Utvärderingen i tryckt form finns att tillgå här. Filmen går att avnjutas här nedan.

Det kommer även dels att skrivas en projektredovisning för hela projektet som skickas till Statens Kulturråd och dels en presentation av hela projektet i mer av en publik version. En kortversion av filmen (ca 10 min) kommer också att tas fram. 

Vad säger utvärderingen om projektet? Har alla fått barnkompetens som var ett av inledande syften?

En webbenkät skickades ut till totalt 322 personer representerande olika personalkategorier såsom chef/enhetsansvarig, barnbibliotekarie, bibliotekarie utan särskilt ansvar för barn- och ungafrågor samt annan bibliotekspersonal. Enkäten har öppnats 266 gånger. 188 personer har startat dialogen och 162 personer fullföljde den. Det betyder 50 % svarsfrekvens beräknad på fullföljda. Enkäten skickades ut 2014-06-17 och stängdes 2014-08-19. Tre påminnelser 2014-06-26, 2014-08-06 och 2014-08-12.

19 chefer, 41 barnbibliotekarier, 70 bibliotekarier utan särskilt ansvar för barn- och ungafrågor samt 58 st annan bibliotekspersonal har svarat på webbenkäten. Pia Holgersson har även genomfört 10 filmade intervjuer med styrgrupp, projektledning, deltagande bibliotekarier och bibliotekschefer, vars svar finns med dels i filmen och dels som en del i utvärderingsmaterialet samt 8 filmade intervjuer med barn från Tillingeskolan i Timmernabben samt en fokusgrupp på Växjö bibliotek.

I rapportens sammanfattning:

Ett viktigt mål med projektet ”Barn, unga, bibliotek futurum.kom” har varit att alla på biblioteken, inte bara de som har ett uttalat ansvar att jobba med barn och unga, ska känna att de har fått ökad kunskap om målgruppen. 52 % av samtliga respondenter upplever att de har fått ökad kunskap om barn och unga vilket innebär att detta mål till stor del är uppfyllt. Många fler har nu kunskap om FNs barnkonvention, förståelse för hur barn och unga har det idag och kan se på sitt bibliotek lite mer ur ett barn- ungdomsperspektiv.

Projektet har också gett en starkare förankring av barnperspektivet hos alla biblioteksanställda, 48 % anser sig ha fått bättre verktyg och förståelse i bemötandet med barn och unga i olika situationer.

34 % anser att projektet har påverkat arbetet med den lokala biblioteksplanen så att det framgår att barn och unga är prioriterade. Nästan lika många dvs. 27 % har svarat ”vet ej” på den frågan, vilket troligtvis beror på att inte alla jobbar direkt utan mer indirekt med den lokala biblioteksplanen. Av cheferna, så har däremot så många som 53 % svarat att de anser att projektet har påverkat arbetet med den lokala biblioteksplanen, vilket ju är ett gott betyg ifrån dem.

Samtliga bibliotekschefer har fått upp ögonen för barnperspektivet och alla anser dessutom att projektet hjälpt till att lyfta fram bibliotekens arbete med barn och unga internt. De flesta tycker även att projektet har lyft fram bibliotekens arbete med barn och unga externt.

Barnbibliotekarierna har fått ökad status och bättre självförtroende när de ser vilket värde de tillför verksamheten och efter att ha blivit prioriterade och synliggjorda i projektet.

Barn, unga, bibliotek futurum.kom har jobbat mycket med barns delaktighet utifrån FNs barnkonvention. Genom att barn- och ungdomar har fått vara delaktiga i de dialoger som har förts i samband med etapp tre ”Disajnprojektet”, har de fått känna att det här är mitt bibliotek och jag kan och får vara med och påverka.

En viktig del i projektet har varit att titta i bibliotekets fysiska miljö och ifrågasätta t ex hur lätt det är att hitta in till bibliotekets barnavdelning. Ett av uppdragen för deltagarna var att när de kom hem ifrån första kursdagen ta på sig knäskydden, börja från entrén och titta på sin biblioteksmiljö. Är det en inbjudande miljö? Finns det en mysig hörna? Finns det ett häftigt ”häng”? Denna konkreta insats har skapat en ökad medvetenhet hos hela personalen om hur biblioteket ser ut med barns ögon och det gav idéer på att vissa saker kan justeras med ganska små medel. En positiv bieffekt av disajndelen i projektet har också varit att deltagarna fått idéer ifrån andra bibliotek genom det utbyte som har skett vid konferenser och andra sammankomster och via den gemensamma dropboxen.

Vilka lärdomar drar vi av projektet?

Bättre förankring. Styrgruppen borde kommit in i ett tidigare skede för att kunna jobba mer med förankring och med att få med sig alla chefer på upplägget.

Mer personal och framförallt någon som kunde ansvara för att förverkliga det som projektet kom fram till på respektive bibliotek hade varit bra. Styrgruppen eller andra utsedda personer skulle kanske haft fem bibliotek var för att coacha och följa upp. Vardagen tar vid och det är lätt att hemläxor blir liggande och engagemang falnar.

Vad kommer att hända när projektet är slut?

Ändringar på barn- och ungdomsavdelningar i 16 bibliotek 16 av 25 kommuner var med i slutfasen av projektet och de har lovat genom ett ”letter of intent” som oftast har skrivits under av bibliotekschefen, att de ska göra allt för att genomföra det som konsulten och fokusgrupperna kommer fram till.

En av grunderna med projektet var att man skulle titta på vilket sätt barn är behandlade i biblioteksplaner och på våra bibliotek och hur man kan jobba för att få in mer av barn och unga i biblioteksplanerna. Projektet har gjort en stark insats men kanske inte nått ända fram. Denna process borde fortsätta. De flesta bibliotek kommer ju att revidera eller skriva ny biblioteksplan inom tre år och då bör man kunna få in mer konkret i planen hur man ska jobba mot målgruppen i och med att den är prioriterad. Man bör också kunna sätta upp mål som är mätbara för att barnperspektivet ska få en bättre förankring och att man ska kunna visa vad som faktiskt är gjort.

Den sista delen i projektet, den sk disajndelen, där man har haft fokusgrupper med barn som har fått tänka till om sitt bibliotek, är något som upplevts mycket positivt hos både barn och vuxna. Den metoden borde man kunna jobba mer med fortsättningsvis, för att skapa ömsesidig förståelse och delaktighet.

Vad har varit det allra bästa med projektet?

”Det bästa tycker jag har varit vårt engagemang. Vi har haft stora möten där vi bjudit in 60-70% av personal som har deltagit i de här kompetensdagarna.”

”Jag tror det gav en aha upplevelse att ALL personal skulle gå på denna kompetensutveckling. ”

”Det bästa har nog varit att vi har fått ökad förståelse för hur barn och unga har det idag. Vi har jobbat en del med det digitala, eftersom barn och unga kanske är mer digitala än vad personalen är idag.”

”Vi har också fått lite perspektiv på, och tittat på hur barnbibliotekarierollen har utvecklats, hur den har startats och hur rollen måste utvecklas för att möta barn som växer upp i en annan miljö än vad vi är vana vid. Viktigt att man anpassar sig till den målgrupp man jobbar i.”

”Att man har återerövrat kulturen i bibliotekarieyrket och vågat gå utanför de traditionella biblioteksramarna. Det finns ett sug efter detta. Yrket grundar sig i en gammal folkbildningstradition där kultur och information gått hand i hand och viss allmän kultur berikar det här yrket och det har varit ganska tydligt i det här projektet att man börjat lägga tonvikt på det och jag är tacksam för det.”.

 

 

 

 

 

 

En slutkonferens, mer av ett avstamp…

21 oktober, en dag med regn och rusk träffades ett antal nyfikna deltagare på Kulturhuset Palladium i Växjö för att sjunka ned i de mjuka röda biofåtöljerna och lyssna till slutet av ett projekt…..

Dagen inleddes med bokryggspoesi! Prickiga Paula, barnbibliotekarie på Växjö stadsbibliotek presenterade tillsammans med fem härliga läsande och skrivande bokklubbsbarn som även deltagit i Disajnprojektets fokusgrupp sina skapade alster. Bokdraken var också med. Denne fick sedan vara med på scenen tillsammans med bokryggarna som rekvisita under hela resterande dagen.

Därefter kom tre inspirerande föreläsare, först utifrån ett mer teoretiskt perspektiv under förmiddagen och efter lunch praktik och show!

Ylva Lorentzon är doktorand i barnkultur (den enda i sitt slag!) vid Stockholms universitet, men arbetar också på Centrum för barnkulturforskning. Hon talade om barnkonventionen, och att det där med barnets bästa inte innebär en självklar rätt till delaktighet, men en rätt att bli hörd. Barnkulturen är i vid mening alltid politisk, menade Ylva Lorentzon, i och med att den skapas av vuxna och oftast har politiska direktiv som är styrande i någon form. Det politiska fokuset ligger oftast på den fysiska tillgängligheten när man ser till barnperspektivet. I stället för att se till ”en individ med särskilda behov” är det kanske till att se ”en individ med särskilt perspektiv”. Men varför ska man fråga barnen då? Jo, för de är också medborgare.

Efter lunch klev Katti Hoflin upp på scenen. Katti Hoflin är en engagerad person som gjort avtryck och rört om vad hon än arbetat med – Bollibompa, Barnbiblioteken på Kulturhuset och nu senast Dunkers Kulturhus i Helsingborg. Presentationen utgick från uppbyggnaden av biblioteket TioTretton på Kulturhuset – ett bibliotek för dem i mellanåldern, de som varken är barn eller ungdomar, de som hatar böcker!? Det visade sig dock inte vara så, även om biblioteket ger utrymme för att använda digital teknik, spela teater, laga mat eller bara slappa. Besökarna läser och lånar böcker som bara den. Det viktiga är att se vartenda barn, påpekade Katti Hoflin att som personal och vuxen kunna bemöta, lyssna, vara närvarande. Det kräver dock en engagerad personal, personal som vill ”hänga” med barnen. Bibliotekens uppgift är att hjälpa människor att nå sina livsmål. Även om inte alla får chansen att skapa ett nytt bibliotek är det viktigt att ställa sig frågan vad ett barn- och ungdomsbibliotek är och vilka det är till för.

”Så som nu har det aldrig varit, så som nu kommer det aldrig mer bli!”. Under den rubriken talade dagens sista inspiratör – Micke Gunnarsson, kreativitetskonsulent, bloggare, skådespelare, rådgivare inom internet och digitala medier m m från Ronneby. I samtalet med barn, unga och med vilka medmänniskor som helst, är det viktigt att utgå ifrån mig själv. Mår jag bra, kan jag bemöta och se positivt på omvärlden. Och omvärlden förändras, hela tiden. Barnen är vår framtid och deras värld kommer inte att se ut som världen är nu eller som vi vuxna vuxit upp i. Det är framtidstro på sig själv vi måste ge våra barn, inte tala om för dem att det var bättre förr.

Christer Bergqvist, Regionbibliotek Kalmar och ordförande i projektets styrgrupp menade i sin inledning att dagen mer är av ett avstamp framåt snarare än ett slut. Vad innebär då det? Ja, projektledning och styrgrupp hoppas att projektet Barn & Unga Futurum.kom satt sina spår och gett så många som möjligt en ökad kunskap i att möta och bemöta barn och unga. Men projektet kommer leva vidare i form av fortsatt arbete med medborgardialog bl a via fokusgrupper. Bibliotekscheferna kommer att få ett tydligare uppdrag att förankra målgruppen barn och unga i verksamheten och i arbetet med de lokala biblioteksplanerna och vi kommer att se över statistik och mätvärden.

Och så är ju Disajnprojektet inte riktigt i hamn ännu. Vi kommer för hoppningsvis att kunna se några framväxande resultat av förändringar i biblioteksmiljön på de bibliotek som deltagit i projektet..

För övrigt, i vimlet…

 

 

 

Inbjudan till slutkonferens 21/10

”ALLA ska ha barnkompetens!”

Barn & Unga Futurum. kom – slutet på och resultatet av ett projekt

Hösten 2011 startade projektet Barn & Unga Futurum.kom upp i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län, med syfte att ge biblioteken stöd i arbetet att bidra till att barn och unga får möjlighet att aktivt delta i samhället, att sätta barnperspektivet i första rummet. ”Alla som jobbar med barn eller möter barn ska ha särskild kompetens = ALLA ska ha barnkompetens”, är ett citat från en nätverksträff i Kalmar 2009 som utmynnade i att skriva ihop en projektplan och skicka in en ansökan till kulturrådet. Tre år har nu gått och projektet har nått sin slutfas.

Vi inbjuder härmed till en slutkonferens kring utvärderingen av projektet, om och på vilket sätt det bidragit i bibliotekens arbete med en prioriterad målgrupp, om erfarenheter och slutsatser.

Dagen, liksom projektet, kommer att fokusera på barnperspektivet och på vikten av barns och ungas delaktighet och medverkan. Vad har vi som vuxna och vi som jobbar i offentlig verksamhet för ansvar gentemot barn och unga, och vad innebär det där med barnperspektivet i praktiken?

Tid och plats

Tisdag 21 oktober 2014, klockan 9.30 – 16.00, Kulturhuset Palladium, Storgatan 12 i Växjö

Program

9.30 –  10.00  Fika

10.00 – 10.10  Barn läser och skriver – bokklubbsbarn från Växjö bibliotek tillsammans med barnbibliotekarie Paula Högström.

10.10 – 11.15  Om projektet – Therese Emilsson, Christer Bergqvist och Hannah Krahner blickar tillbaka på projektåren som gått. Pia Holgersson presenterar utvärderingen som omfattar projektet från 2011 till 2014 samt visar en filmad utvärdering.

11.15 – 12.15  Barnperspektiv och kulturpolitik – en fråga om barns delaktighet? – Ylva Lorentzon undersöker i sitt arbete barns och ungas rätt till kultur, som är ett nationellt kulturpolitiskt mål. Vad innebär den politiska retoriken? Och vad betyder den för den kultur som skapas för barn?

12.15 – 13.30  Lunch på egen hand

13.30 – 14.30  Barns delaktighet på riktigt. Erfarenheter från att skapa specialbiblioteket TioTretton i Kulturhuset i Stockholm – Katti Hoflin skildrar hur man kan ta makten över sitt bibliotek om det svämmar över av bebisar och småbarnsföräldrar som vill appa i lugn miljö, samt delar med sig av erfarenheter av arbetet med Rum för barn på Kulturhuset i Stockholm.

14.30 – 14.50 Fika

14.50 – 15.50  Så som nu har det aldrig varit, så som nu kommer det aldrig mer bli! – Micke Gunnarsson bjuder på en inspirerande stund i våra barns tecken. Hur bygger vi fina relationer oss emellan och hur kan man tänka när våra barn är mer eller mindre födda med digitala navelsträngar?

15.50 – 16.00  Sammanfattning av dagen – avslutning

Medverkande

Pia Holgersson driver företaget Velopia där hon bland annat arbetar med företagscoaching och EU-finansiering. Pia Holgersson har utvärderat Barn & Unga Futurum.kom både med hjälp av filmade intervjuer och en omfattande webbenkät.

Ylva Lorentzon är doktorand i barnkultur på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. Hon arbetar och undervisar på Centrum för barnkulturforskning. Hennes avhandlingsprojekt handlar om barnkultur i skärningspunkten mellan scenkonst för barn och kulturpolitik. Barns och ungas rätt till kultur är nu ett nationellt kulturpolitikmål. Frågor som hennes forskningsprojekt kretsar kring är bland annat: Vad innebär den politiska retoriken? Och vad betyder den för den kultur som skapas för barn? Ylva har också intresserat sig särskilt för barns rättigheter.

Katti Hoflin har varit verksam inom SVT, UR och SR i ett par decennier. Hon var chef för barn och ungdomskulturavdelningarna i Kulturhuset i Stockholm 2007 – 2011. Där utvecklade hon bland annat Rum för Barn och ett nytt specialbibliotek för 10 till 13 åringar: TioTretton. Hon har varit ordförande i Augustprisjuryn för barn och ungdomskategorin i fem år. Katti sitter i Medierådets granskningsråd och arbetar inom Kulturrådet som expert. Hon är också barnboksförfattare, musiker och dramatiker. Sedan 2011 är Katti verksamhetschef i Dunkers kulturhus i Helsingborg.

Micke Gunnarsson är föreläsare, projektutvecklare, bloggare, skådespelare, utbildad barnskötare, kreativitetskonsult och rådgivare inom internet och digitala medier. Micke driver företaget Barnatro tillsammans med sin fru och är grundare av projektet Freduppdraget.se samt kampanjen Varenda unges rätt till MVG. Författare till boken ”Det är bara de som bestämt sig för vart de ska som kan gå vilse”.

Avgift

Konferensavgiften är 250 kronor och inkluderar för- och eftermiddagsfika. Lunch på egen bekostnad. Avgiften faktureras respektive huvudman i efterhand. Moms tillkommer.

Anmälan

Anmälan senast den 29 september 2014 via följande länk: http://www.rfkl.se/futurum

Information

För ytterligare upplysningar, kontakt Therese Emilsson, Länsbibliotek Sydost, tfn 0455-322054, therese.emilsson@regionblekinge eller Hannah Krahner, Regionbibliotek Kalmar, tfn 0480-448395, hannah.krahner@rfkl.se

Ett projekt som snart mognat klart…

Projektet Barn, unga, bibliotek Futurum.kom som startades upp av Pia Malmberg-Kronvall, Regionbibliotek Kalmar och Lars Johansson, Länsbibliotek Sydost hösten 2011, börjar närma sig sitt slut. Det känns länge sedan och mycket vatten har flutit förbi. Vi som tillhört projektledningen (Det har hunnit bli några byten på posterna. Idag heter vi Hannah och Therese) hoppas ju att vattnet inte bara runnit iväg liksom tiden, utan kanske tagit sig nya sträckningar eller lämnat något lite mer bestående kvar i verksamheterna.

Precis innan sommarsemestrarna skickade vi ut en enkät till samtlig personal på biblioteken i Kalmar, Kronobergs och Blekinge län med frågor om hur projektets olika delar upplevts ute på biblioteken, hur de förankrats och om de varit till någon nytta i verksamhetsutvecklingen. Nästa vecka tar Pia Holgersson som driver företaget Velopia och som kommer att utvärdera hela projektet, sig  an materialet och ska försöka analysera det och slutligen komma till någon slags konklusion. Pia har under senvåren även intervjuat några av den deltagande personalen, deltagande barn i Disajnprojektet och projektledningen. Allt material kommer att sammanfattas i ett skriftligt dokument och i ett filmformat.

Har ALLA fått barnkompetens – som var ett av de viktigaste målen för att starta upp detta projekt? Att alla, inte bara de som har ett uttalat ansvar att jobba med verksamhet för barn och unga ute på biblioteken ska känna att de har en kunskap om målgruppen och att det är självklart och tydligt att såväl verksamhet som personal har ett stort fokus på den målgrupp som i varje kommun, i varje biblioteksplan, står som prioriterad d v s barn och unga.

Vi i projektledningen går oroligt väntande… Har vi lyckats? Har vi misslyckats? Om vi inte lyckats, vad är det vi behöver fortsätta att arbeta med….

Ute mognar sommaren. I min trädgård mognar björnbären och rosorna har kört igång en andra blomningsomgång. Projektet Barn, unga, bibliotek Futurum.kom mognar också. Vi har ett projekt kring den fysiska miljön som ännu inte är i hamn och vi planerar just nu för en slutkonferens som kommer att äga rum den 21 oktober på Palladium i Växjö som vi vill att alla bokar in i kalendern.

Jag plockar några bär som hunnit mogna och njuter av den sötsyrliga smaken. Jag hoppas att det är så, att innehållet i projektet successivt har mognat, kunnat avnjutas och satt sina spår i bibliotekens verksamhet och hos personalen, att det inte mognat över, förgäves, ruttnat eller hänger kvar där på sina grenar, outnyttjat.

/Therese

 

Uppsamlingsheat för Disajnprojektet

Onsdagen den 11 juni var det dags för vår inredare Jeanette Treble-Read att presentera sina intryck från besöken och mötet med personal och fokusgrupper, sina tankar och idéer. En inte helt lätt uppgift utifrån 16 olika objekt.

Det kan konstateras att samtliga objekt både är väldigt olika i fråga om storlek och bibliotekens ålder (vissa har inte renoverats sedan 70-talet), men även väldigt lika vad gäller innehåll, såsom allt för många bokhyllor i förhållande till ytan, datorbord med central placering och få sittplatser. Ett problem på de små biblioteken är när småbarnsföräldrarna kommer med sina barnvagnar som ofta innehåller diverse nödvändigheter att ha nära till hands, plus att de är stöldbegärliga, så alla vill ha dem inom synhåll. Var gör man av dem? Specifik ungdomsavdelning finns oftast inte alls. Någon ur en fokusgrupp hade uttryckt ”Vad jag tycker om ungdomsavdelningen? Visste inte ens att det fanns en sådan!”

Fokusgrupperna har över lag fungerat bra och kreativiteten har flödat bland de deltagande. Man slås av barnens både vilda fantasier, men även genomtänkta och kloka tankar. I Emmaboda framkom en idé om att ”göra hål i golvet och fylla det med saltvatten, ur vilket man därefter sedan kan fiska skrot som man kan göra nya grejer av”.  I Oskarshamn ville barnen ha lianer, en fotbollsplan och en hängmatta. I Älmhult ville någon ta in naturen i entrén. Hur omsätter man dessa tankar?

Det är viktigt med förankring och att barnen känner att de verkligen får vara med och påverka. I Timmernabben fick fokusgruppen presentera sina idéer för resten av skolan och för de lokala skolpolitikerna. Ett bra tänk.

Jeanette har bollat med stort och smått. I Växjö ligger avdelningarna för barn och för unga helt fel. Flytta ut barnavdelningen alldeles intill entrén, så den syns utifrån och lägg ungdomsavdelningen i samma huskropp, där tidningsläsarna finns idag, var det djärva förslaget. ”Går inte”, sa de närvarande från Växjö. Arkitektens hand vilar fortfarande över bygget! De nya bibliotek som byggs idag är ofta byggen där arkitekten råder och där estetiken är viktigare än funktionen. Här råder ljus, luft och rymd. Men vems är smaken? I Hultsfred önskade sig ungdomarna ett mörkt murrigt bibliotek med många böcker – en Harry Potter-miljö!

Många är hyllorna på biblioteken, men vart finns det plats för kreativiteten? På VIP-aftonen i Tingsryd, satt såväl barn som föräldrar och skapade fram sina önskemiljöer. Vart finns ytan diskbänk där man kan blanda färger, spilla ner lite och få plats att tänka stort!

Ett intressant konstaterande är att de stationära datorerna har börjat att spela ut sin roll. De stora skrymmande datorborden har ofta fått en central placering i biblioteken. De nya små portabla elektroniska verktygen, behöver nya miljöer – små bord och/eller mjuka fåtöljer och trådlöst internet. Katalogdatorerna kan idag hänga på en hyllgavel och tar inte alls samma plats som tidigare. Det är kanske här vi kan hitta ytan för mys eller för ungdomshäng!

Inom två veckor kommer de färdiga förslagen att skickas ut till biblioteken och vi ser verkligen fram emot att se dem, och se vad som kan realiseras redan under hösten.

Följande kan väl sammanfatta dagen:

• Galet och konstruktivt
• Mys
• Kryp in/upp/ned
• Kunna ligga på golvet
• Färger
• Belysning
• Identifikation
• Små smarta lösningar
• Rum i rummet
• Färre datorbord och bokhyllor
• Plats för kreativitet
• Spänd förväntan på slutresultatet!

Disajnturnén

Nu är disajnturnén igång. Inredningskonsulent Jeanette Treble-Read har ett späckat minutiöst planerat schema och under tre veckors tid besöks 16 olika bibliotek i våra tre län. Sista inledande mötet är den 10/4.

Blekinge läns tidning publicerade ett reportage i lördags om barnen ute på Hasslö bibliotek i Karlskrona kommun som vill ha ett färgglatt bibliotek, läs Artikel BLT Hasslö bibliotek .

Även Radio Blekinge har rapporterat om projektet och gjorde i fredags en intervju med Jeanette.

Snart är det dags för nästa fas – nämligen att försöka få ned de vilda men konstruktiva idéerna från fokusgrupperna och naturligtvis Jeanettes egna intryck.

Inbjudan till uppstartsdag för Disajnprojektet

Dags för sista etappen inom projektet! Avslutningsvis nu under våren är det dags att fokusera på biblioteksmiljön för barn och unga i Blekinge, Kronoberg och Kalmar län. Och det gör vi med hjälp av de unga biblioteksbesökarna, personalen och inredningskonsulten Jeanette Treble-Read (Qspace).

Vi inbjuder härmed bibliotekschefen och 1-2 av barnbibliotekspersonalen från varje deltagande kommun till en uppstartsdag tillsammans med Jeanette med information om upplägget för vårens turné, lite fakta om det där med vikten av att vistas i en trivsam och bra miljö och så utlovas även lite praktiskt arbete, lite kreativ workshop.  

Välkomna till Emmaboda Folkets Hus tisdagen den 11 mars!

Hållpunkter:

Dagen startar kl 10.00, med uppsamlande morgonfika från kl 9.30, och håller på fram till 14.30 då vi avslutar med fika. Lunch är det mellan kl 12-13.

Anmälan:

Anmälan senast 28 februari via denna länk. Fika ingår, men lunch bekostas på egen hand. För övrigt ingen kostnad.

För ytterligare upplysningar:

Therese Emilsson, Länsbibliotek Sydost, tel 0455-32 20 54 therese.emilsson@regionblekinge.se eller Annette Mikkelsen, Regionbibliotek Kalmar, mobil 072-585 61 38, annette.mikkelsen@rfkl.se

Vårens disajnkonsult…

… heter Jeanette Treble-Read, driver sitt företag Qspace och är hemmahörande i Trelleborg.

Från mitten av februari fram till sommaren ska en biblioteksmiljö för barn eller unga i varje deltagande kommun i Blekinge, Kronoberg och Kalmar genomlysas för att se hur den kan anpassas bättre till barns och ungas behov. Varje kommun väljer ut en miljö och en fokusgrupp med barn och/eller unga som de vill arbeta med. Barn tillsammans med personal och konsult arbetar fram ett förslag till förbättring som bearbetas av konsulten och som presenteras med en kostnadskalkyl på kort och på lång sikt.

Snart blir det tillfälle här på bloggen att presentera såväl Jeanette som hur arbetet med Disajnprojektet växer fram…

”Barnen i planerna” – hur prioriterar vi barnen i biblioteksplanerna? Sammanfattning av en seminariedag

Alla kommuner prioriterar barn och unga men det är inte alltid att detta uttrycks i de biblioteksplaner som antagits politiskt. 

Detta går att inledningsvis läsa i den skrift som Kungliga biblioteket sammanställt, som är en analys av landets biblioteksplaner. Skriften heter ”Barnen i planerna” och utkom 2012. Ytterligare en skrift ”Nyckeltal 1.0” har publiceras 2013 och handlar om hur man kan använda sig av nyckeltal kopplat till biblioteksplanen.

Skriftsammanställare och tillika dagens – 28 november, Växjö stadsbibliotek – huvudtalare är Cecilia Ranemo, utredare vid avdelningen Samordning och utveckling på Kungliga biblioteket. Cecilias uppdrag är Sveriges officiella biblioteksstatistik. Hon ingår även i expertgruppen för Utvärdering och kvalitetsutveckling och jobbar med att följa upp hur folkbibliotekens biblioteksplaner utformats och använts.

Åtta av tio kommuner i landet har en politiskt antagen biblioteksplan. I princip samtliga av dessa står att barn och unga är en prioriterad målgrupp. I majoriteten av biblioteksplanerna nämns barnkonventionen och bibliotekslagen, men de är inte kopplade till den egna verksamheten. De dagliga insatserna finns inte med. Barn i behov av särskilt stöd finns inte med. Barn med annat modersmål än svenska har helt glömts bort. Biblioteksplanen är heller inte kopplad till andra kommunala planer – och är oftast en folkbiblioteksplan. ”Hur prioriterade kan barnen vara, om de inte finns med i planerna?”, säger Cecilia Ranemo kritiskt.

En biblioteksplan måste vara uppföljningsbar och ska innehålla mål som ska kunna följas upp med nyckeltal. För att kunna höja verksamheten måste det finnas en cykel – ”den röda tråden”.

1. Plan
2. Arbete
3. Uppföljning
4. Eventuell utvecklingsinsats
5. Eventuell planrevidering

Resurserna måste räcka till om man vill åstadkomma en förbättring. Bra att kunna gå in i statistiken och jämföra sig med kommuner med samma storlek och inte grannkommunen.

Konstruktiv kritik och många bra tips och rekommendationer presenteras av Cecilia under förmiddagen. Ppt-bilder bifogas separat till de som deltog under dagen.

Om man säger sig prioritera barn och unga som målgrupp, måste man också kunna jämföra sig med sig själv, att sätta den egna budgeten för barn och unga i förhållande till den egna totala budgeten, medieinköpen och antalet personal som jobbar med barn och unga i relation till det totala antalet.

Under eftermiddagen förs sedan samtal först inledningsvis kring några utdrag ur lokala biblioteksplaner och därefter kring exempel på möjliga mått eller nyckeltal att använda sig av. De exempel som presenteras är tagna ur skriften ”Mäta och väga – om statistik och effektivitet på folkbibliotek” som publicerats av Regionbibliotek Stockholm (ISBN 978-91-978490-4-3). Se exempel och uppdrag här.

I grupperna framkommer bl a:

• Gäller att hitta likvärdiga mål.
• Skolbibliotek kan snegla på skolans måluppfyllelse. I Växjö arbetar man med uppnåendemål s k TÖFT (ett tidsangivet önskvärt framtida tillstånd).
• Kvantitativa mål är lätta att sätta upp. Däremot svårare med de kvalitativa. Arbeta med bemötande och tillgänglighet. Varför inte sätta ner ett antal Smileys J som kan symbolisera olika upplevelser eller önskemål, lätt för barn att förstå och lätt att kunna svara på än frågor i en enkät. Arbeta med fokusgrupper och LEAN.
• Ett mål kan ha fler mätbara nyckeltal under sig.
• Kan foga samman även andra planer under en biblioteksplan, t ex en medieplan.
• Får inte vara för komplicerade mått att använda, t ex att räkna antalet besökare. De gäller att ha mål som är enkelt mätbara.
• Varför inte låta praoelever eller studenter t ex räkna besökare?

Christer Bergqvist, Regionbibliotek Kalmar och ordförande i styrgruppen, påtalar att de kommunala biblioteksplanerna även måste förhålla sig till de regionala kulturplanerna och biblioteksplanerna.

Magnus Åberg, Regionbibliotek Kalmar, informerar om den enkät som kommunerna svarat på under året – Mäta och Väga. Det har varit svårt att utläsa några tydliga användbara jämförelsetal. Svaren har inte varit helt liktydiga. Kanske kan enkäten ses över och användas återkommande men i mindre omfattning.

Med hopp om att dagen varit matnyttig och att vi framöver kan se nya och reviderade biblioteksplaner växa fram, där det tydligt framgår på vilket sätt barn och unga är en prioriterad målgrupp – och att det är mätbart.

/Therese Emilsson, Länsbibliotek Sydost

Varje möte kan vara livsavgörande – en seminariedag om att (be)möta barn och unga

Varje möte med ett barn kan vara livsavgörande, säger Michel Devillaz från BRIS. Stora ord att ta till sig och det innebär också att vi som i vårt yrke möter människor, stora som små, har en viktig uppgift i vårt bemötande – att vi måste s e de vi möter. Att vara engagerad och se det unika i varje individ – varje dag. En inte alltid så lätt uppgift.

Här följer en sammanfattning av seminariedagen i Kalmar Teaters café den 21 oktober, med fokus på hur vi möter och bemöter barn och unga; ett teoretiskt förmiddagspass och en eftermiddag med mer praktiska handfasta övningar.

Michel Devillaz, regionombud på BRIS Syd berättar om Barnens Rätt I Samhället, en som kanske inte alla vet, ideell organisation dit barn och vuxna kan ringa och prata om vad som helst i stort sett – och kunna vara anonyma. BRIS tar emot ungefär 100 samtal per dag. De flesta som tar kontakt är i 12-13-årsåldern, och är tjejer. Det är svårare att nå pojkarna. Kanske för att det finns något outtalat att de ska klara av att hantera alla situationer på egen hand, för att de är pojkar. Samtalen handlar mest om utseende, sexualitet och mobbing. De unga idag har höga krav på sig att vara perfekta. Den psykiska ohälsan har ökat. Man får inte noncharlera, säger Michel. Alla samtal oavsett innehåll är lika viktiga.

Michel visar på olika samtalsfunktioner:

• Möjliggöra berättande. Att sätta ord på något. Språket är ord för tanken.
• Att bidra till struktur. Få ordning på kaoset.
• Att få bekräftelse, att känna sig lyssnad på.
• Att få avlastning. Blir inte så ensam med mina bekymmer om jag får prata/skriva av mig.
• Bidra till att se sig själv i ett större sammanhang.
• Att förmedla hopp. Att hitta en vuxen eller en aktivitet och bli bra på den.
• Informera

Michel talar om Barnkonventionen och vikten av att fokusera på Barnperspektivet. Det är viktigt att möta barnen där de är. Det har hänt mycket i barnforskningen de senaste 20-25 åren. Barn är aktiva redan från början. Michel exemplifierar med den danske barnpsykologen Jesper Juuls bok ”Det kompetenta barnet”. Barn har sitt sätt att se på verkligheten. Vuxna har sitt sätt. Bara barnen kan se på sin verklighet. Vi vuxna måste fråga. Att vara nyfiken på barnet. Att förmedla värme och respekt är mycket viktigare än innehållet.

Bilder från föreläsningen finns här.

Nästa föreläsare är Tuula Honkaranta, psykolog från Barnhabiliteringen, Länssjukhuset i Kalmar som talar om bemötande av barn med neuropsykologiska funktionsnedsättningar som kan ha diagnoserna Aspergers syndrom, ADHD, Autism, Tourettes syndrom eller dyslexi. Vi får många konkreta tips.

Mänskligt beteende måste ses i sitt sammanhang, säger Tuula, och utlöses av situationsfaktorer. Det är bra att samarbeta med nätverket runt en person och att besöken helst ska vara planerade. Bra att förbereda sig, ta reda på vad diagnosen innebär.

För dessa personer är det viktigt med tydlighet och struktur. Undvik onödiga förändringar i den yttre miljön. Anpassa och skala av, minska visuell stimuli.

Tala tydligt och lättbegripligt. Var artig. Undvik metaforer och öppna frågor. Personerna kan ha svårt med perceptionen, så komplettera gärna det du säger med bilder. De textade skyltarna i biblioteket bör vara kompletterade med bilder.

Om det uppstår en konflikt:

• Reagera behärskat i lagom tempo
• Undvik ögonkontakt och undvik beröring
• Respektera det personliga utrymmet
• Gå två steg bakåt
• Sätt dig, gärna på golvet
• Prata lugnt eller inte alls
• Ge dig!
• Byt personal
• Avled – finns många tekniker

 (Bo Hejlskov Elvén)

Vänd dig alltid till huvudbesökaren, ej till assistenten.

Bilder från föreläsningen finns här.

Örjan Hvass från Ungdomspolisen i Kalmar kommer in som en frisk fläkt så där innan lunchen, när alla är trötta och hungriga.

Man får försvara sig, säger Örjan, och informerar vidare om självförsvar eller nödvärn som går att läsa mer om i Brottsbalken. Örjan talar även om möjligheten till envarsgripande, d v s var och ens möjlighet att kunna gripa någon som gjort sig skyldig till brott, och sedan överlämna personen snarast till polisen. Men det bästa är kanske att ringa polisen direkt, innan man gör ett eget ingripande. Trots knivförbud, finns det trots allt många som bär kniv och det finns all anledning att akta sig.

Hur gör man då om det finns besvärliga människor på biblioteket som stör ordningen? Försök tala med personen i fråga. Kommunikation är ett sätt att antingen få dem på andra tankar eller vinna tid. Blir situationen för obehaglig. Ring polisen.

Besvärliga ungdomsgäng på biblioteket, då? De som bara är ute för att provocera:

• Kolla upp vem som är ledaren.
• Punktera gruppen
• Kommunicera
• Bekräfta, se personerna i ögonen och visa att de är sedda och att det är ni som har övertaget.

Upp till 20 år har man oftast inget konsekvenstänkande, menar Örjan. Unga kan handla direkt, utan att tänka på konsekvenserna.

Ta gärna kontakt med polisen i din kommun och be om en dialog om ni har bekymmer på ert bibliotek. De kan ge er råd, eller ta en liten tur in ibland när de har vägarna förbi. Genom att ha dialog går det att se tidiga tecken på unga som kan ligga nära riskzonen.

Under eftermiddagen arbetar vi sedan tillsammans med teatergruppen Expri (Mats och Kattis), först med värderingsövningar och därefter med två olika situationer från en tilltänkt biblioteksmiljö där alla får vara med om att diskutera de inte så bekväma situationerna och försöka hitta andra och bättre lösningar – s k rollspelsteater. De två situationerna är välkända – ”En lite ovan pappa kommer in till biblioteket med sitt barn. Barnet vägrar vara tyst och situationen urartar.” ”En barnbibliotekarie ska ha bokprat för en skolklass som kommer något oförberedda tillsammans med sin lärare. Bibliotekarien har inte full koll på situationen.” Det blir många ”stopp” och många goda råd och tips att ge de agerande – och till kollegor.